tisdag 13 juli 2010

Svenskt Näringslivs utskåpning faller i regeringen Reinfeldts knä

Morgonens Svenska Dagbladet innehöll ett debattinlägg som inte kan ses annat än som ett underkännande av regeringen i den för väljarna viktigaste frågan. Näpp. Det är inte någon S-företrädare som dömer ut. Det är Svenskt Näringsliv. Måltavlan är (igen) i själva artikeln inte regeringen utan Arbetsförmedlingen som myndighet. Och i texten förefaller Svenskt Näringsliv ha en vassare kritik mot oppositionen än mot de egna som har ansvaret för samma förmedling. Det är ganska genomskinligt.

Det finns mycket som kan sägas om just den här artikeln. Att jobbfrågan är väljarnas viktigaste borde göra att den uppmärksammas mer. Men också behovet av att göra om hela den organisation som nu ska sköta arbetsmarknadsfrågorna. AF, som förkortningen är. Varje diskussion om AF brukar landa i kritik, så även min. Man ska möjligen komma ihåg att AF:s uppdrag både är svårare med "kunder" som står längre från arbetsmarknaden än andra. Samtidigt har ett gammalt krav om slopat tvång att anmäla jobb genomförts (om jag minns rätt) Ovanpå det kan man bara gissa att förmedlingen har fått uppdrag som tynger ännu mer. Inte minst sedan årsskiftet när många som borde vara sjukskrivna ska till förmedlingen.

Svenskt Näringsliv skriver om (in)effektiviteten.
Under 2009 bidrog Arbetsförmedlingen till att förmedla ungefär 12 procent av de nyskapade jobben. Det är knappt ett jobb per månad och arbetsförmedlare. Enbart ett av fyra av dessa få förmedlade arbeten gick till någon under 25 år. Arbetsförmedlingen har alltså helt misslyckats med att hjälpa unga människor till arbete. Istället skall jobblösa unga osynliggöras genom dribbel med statistiken.
Två kommentarer. Jag menar att regeringen tidigare borde ha lyssnat på oppositionens förslag att ställa om förmedlingen till mer av en kompetensförmedling. Och ville man inte det kunde man ändå ha drivit på för förändring, i en riktning som nog ligger i samma anda som Svenskt Näringsliv menar (!)
Utgångspunkten, som bland annat Södertälje har haft, som jag tidigare har kommenterat.  
Det här måste vara ett område där en kommande rödgrön regering "spränger" illa fungerande system och gör om! Förslag finns från socialdemokraterna, förvisso. Men annars får väl Södertälje vara gott exempel, där samarbete finns med Manpower. Här är jag benhård: stöd till människor är långt mycket viktigare än att promt försvara ett offentligt och ibland uselt fungerande myndighetssystem.
Svenskt Näringsliv verkar också ansluta sig till kritikerna av trixandet med statistiken, allt för att läget ska se så ljust ut som möjligt.
Den nuvarande regeringen pläderade innan valet 2006, på goda grunder, för anpassningen till den internationellt jämförbara definitionen på arbetslöshet. När det nu inte är opportunt längre vill man plötsligen lyfta fram den gamla definitionen igen, och dessutom ställa antalet arbetslösa i relation till hela befolkningen, för att på så sätt sänka nivån ytterligare.
Det finns de som tror att jobbfrågan avgör valet. För den är en sittande regering ytterst ansvarig. Inte främst förmedlingens tjänstemän.

Fler som bloggar om detta.
- Martin Moberg om artikeln och om en så kallad "synvilla".
- Alexandra Einerstam om en synvilla som inte finns..
- Utredarna kommenterar artikeln kort i ett inlägg om påståendet att "fackets avtal stoppar unga.."
- Mitt i steget kommenterar retoriken kring "synvillor" och i egenskap av "Vikarie-S-buzz" också

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

1 kommentar:

Peter Strobl sa...

Det är ändå anmärkningsvärt att Svensk Näringsliv är så hårda i sin kritik som man är. Men samtidigt ska vi komma ihåg att det finns skäl till det.
Arbetsförmedlingen lever och agerar inte i det tysta, utan från direktiv som i första hand formuleras på arbetsmarknadsdeprtementet och sedan förs vidare till AMS. Arbetsförmedlingen har kritiserats tidigare och då utifrån den politisering som skett utifrån AMS chefens politiska hemvist. (M).
Det är rätt att vara kritisk eftersom till syvende och sist handlar det om kompetensförsörjning men också att synliggöra i så tidigt stadium som möjligt den enskilde arbetslöses resursbehov.
Lagen om platsanmälan försvann för många år sedan vilket betyder att Af är långt mer konkurrensutsatt än tidigare. De privata arbetsförmedlingarna som finns tar naturligtvis russinen ur kakan.
Arbetsförmedlingen har idag alltså att ta hand om de svåra grupperna. Om man nu vårdslöst får säga att ungdomarna hör dit.
Men , själva tankegången med Af är att indentifiera behovet hos den enskilde. Utöver den kontrollfunktion som finns visavi A-kassan.
Sanningen bland alla sanningar är att ju fortare du identifierar en persons behov, och ju fortare du kan initiera en åtgärd som är tänkt att resultera i ett återinträde på arbetsmarknaden, ja ju större är chansen att lyckas. Ju längre tid i passivitet ju svårare att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden.
Men,Arbetsförmedlingen kan bara verka utifrån de direktiv som AMS ger och som sätts från regeringen. Här sätts verktyg och resurser. Det ger vid handen att om man tror/eller friserar/ sanning eller statistik så kommer Af att få fel resurser och fel direktiv. Ytterst vilar detta inte på Af, utan på Arbetsmarknadsdepartementet.
Den förkärlek till statistiska innovationer som denna regering har en viss förkärlek till drabbar till syvende och sist, bara en enda aktör. Den arbetslöse. Där ligger cynismen.
Mvh
Peter