För oss som har gett oss in i politiken därför att vi har reagerat på, mått illa av och avskytt att människors livsförutsättningar ser så olika ut är förnekelsen av problemet helt obegriplig. I ett par inlägg har jag tagit upp min växande övertygelse att talet om drivkrafter som vägen till lycka är en bastant stomme i det vi borde kalla höger i svensk politik. Alliansideologin ÄR att växande klyftor ger människor en "liten kick för att lyfta sig", en peppning att "ge lite extra" och en "stimulans för att bli framgångsrik". Statsrådet i regeringen, Maria Larsson, lyfter förstås fram de sänkta skatterna som en viktig åtgärd som regeringen har vidtagit. I DN:s Niclas Ericssons värld är den relativa barnfattigdomen egentligen positiv och något att glädjas åt, eftersom det är sänkta skatter som fått upp andra grupper.
De rapporter som jag har tagit upp i tidigare inlägg kan kompletteras med Rädda Barnens uppgifter, där den senaste årsrapporten kom 2008. På helheten en stabilisering men som därefter har fått bland annat riksdagens utredningstjänst att skriva om siffrorna i mörkare nyanser. Rädda Barnen lyfte också fram det som DN verkar ointresserad av: Skillnader mellan barn och ett särskilt allvarligt läge som slår särskilt hårt mot:
- Barn med utländsk och svensk bakgrund
- Barn med ensamstående och sammanboende föräldrar
- Barn i de fattigaste och rikaste familjerna
- Rikare och fattigare stadsdelar i storstäderna
- Rika och fattiga kommuner
Fler som bloggar: Storstad, Lena Sommestad, Annika Högberg, Kulturbloggen, Peter Högberg,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, barnfattigdom, val 2010, valet 2010, alliansen, Dagens nyheter
6 kommentarer:
jag skriver en rapport om just detta precis nu. Klar nästa vecka.
Peter, förutsatt att den verkliga sanningen når ut till väljaren,eller hur? Det är informationen och kommunikationen som är de rödgrönas akilleshäl. Givet att det är semester,men just nu är det de röda bloggarna som reagerar. Hur långt ut till väljarna når det. Även en lögn kan bli till sanning om ståendes oemotsagd tillräckligt länge.
Mvh
Peter
Att andelen barn som växer upp i absolut fattiga hem ökar under en lågkonjunktur är inte särskilt konstigt.
Vad konstigare är, är att den absoluta barnfattigdomen var högre under lågkonjunkturen 2000 än den antas bli 2010, att de sista "säkra" siffrorna 2009 fortfarande ligger under siffrorna från 2004 då Socialdemokraterna styrde under brinnande högkonjunktur (notera att siffrorna därefter började sjunka ända tills dess att "finanskrisen" kom).
Dessutom kan man fråga i vilken riktning samhället kommer utvecklas, eftersom allt fler blir högproduktiva samtidigt som många lågproduktiva jobb inte kan effektiviseras varav deras värde fortsätter ligga lågt vilket leder till fortsatt "låga" löner för de lågproduktiva arbetarna så länge man vill få arbetena utförda. Denna skillnad kan du även se i den relativa fattighetsskalan som ökat stadigt sedan 2003.
Det är en skrämmande förnekelse av allt som gäller utsatta grupoper som sjuka, arbetslösa,
Bland unga säger man från högersidan att det endast är 6% arbetslöshet, verkligheten är närmare 30%
Sjuak är inte så sjuka som det uppges heller enlig högern.
Hälften är i arbete säher man verkligneten är endast några hundra av 13000 utförsäkrade.
att 63 miljarder sparas fram till 2014 oh ska användas till skatesänkningar för överfriska som jäser i sofffor för att sedan få göra avdrag för en piga sägs inget om.
pengars makt har än en gång visat sig effektiv du kan köpa invandrarröster från högerns sida, du kan äga media och därrigenom styra propagandan du kan ha tankesmedjor där medlemmar sponsrar propagandan för att få bort skatter, du har skattebetalarnas förineg som beter sig likadant.
Vanligt folk försöker överleva försöker inte bry sig. Men just det straffar sig när högerns onda propaganda slår mot samhällets svaga grupper där man försöker påvisa att dessa är enorma parasiter fuskare. Detta medan skattfusket uppgår till närmare 150 ggr mer i antal.
Tänk om folk visste då skulle revolution uppstå.
Men i höst avgörs det, ska vi vidare mot förfallets botten till allas vår nackdel eller visar folket sin klokskap fölr en gångs skulle och röstar boprt ondskan.
charlie83: Att jämföra löneglappet mellan "högproduktiva" och "lågproduktiva" jobb är som att jämföra äpplen och päron. Det går helt enkelt inte. Oftast består effektiviseringar i att man inför rutiner och hjälpmedel som gör jobben lättare. Är de "lågproduktiva" jobben för dåligt betalda, då tar man helt enkelt för lite betalt för sina tjänster. Svårare än så är det inte. Alternativt är samhället inte villiga att betala de som utför dem vad de förtjänar för sin arbetsinsats (som t.ex. inom många lågutbildade vårdyrken), vilket man tyck vara villiga att göra i andra fall.
Ja, utan att gå in partipolitiskt ser jag tydligt på de kommentarer jag själv fått om min Newsmill-artikel om barnfattigdom att det verkligen går att hitta två olika ställningstaganden som antingen handlar om att vara solidarisk gentemot de mer resurssvaga grupperla eller om att tycka konkurrens och piska är bra. Det tycker jag är synd.
http://www.newsmill.se/artikel/2010/07/18/krav-p-st-ndig-ekonomisk-tillv-xt-skapar-ett-dysfunktionellt-samh-lle
Skicka en kommentar