måndag 19 juli 2010

Sluta jobba- börja chilla

Nattsömn, trots allt en god sådan, efter läsning av Expressens skatteträskledare. Frukost till SvD:s kolumnist Elisie Claesson som skriver veckotidningsliknande krönika med fotbollsliknelser. Budskapet är att politiken alltför ofta tror att de själva ska göra mål, i stället för spelarna. Nej, skriver SvD ungefär, i min sammanfattning, "ha tilltro till spelarna, sno inte hela tiden våra skattepengar, se på Fryshuset som gör det gratis och hylla de ungas syn att det "lilla" är viktigt. Med Alliansen och Anders Borg "kan vi jobba mindre utan att sänka lönen".

Åter en upprepning av det som såväl jag själv som Johan Westerholm hade invändningar mot i går. Ett allmänt flum och antydningar om skatter utan att gå vidare till den så kallade "pudelns kärna": Om man nu talar skatter och dess fördärvlighet och pläderar för sänkta eller (som det i bland låter) som helt borttagna skatter: Visa oss då vad som ska bort av det skatterna betalar för. Här finns ingenting om "synvillan", det som slår hårt mot ungas självförtroende, ekonomi och möjligheter till ett boende: ungdomsarbetslösheten. Att "chilla" räcker tydligen som livsuppgift för unga enligt krönikören, som parantetiskt har en enda länk på den hemsida som nu är under uppbyggnad. En länk till HARO, "hemmafruarnas" organisation.

I krönikan tas ett välkänt exempel. Fryshuset. På det seminarium som EC tydligen har varit på med Fryshuset "dominerade välfärdens unga frivilliga eldstjälar, som inte krävde skattebetalarna på miljarder". 

En hyllning till Fryshuset är väl utdelad. Men så ser faktiskt en hel del av fritidssektorn ut. Föräldrar som ställer upp med skjutsning till träning och matcher, föräldrar som sköter en klubblokal eller "roddar" föreningsstyrelsen. Inom äldreomsorgen brukar en del tala om att 80 procent av omsorgen om de äldre görs av anhöriga, oftast kvinnor. Så blir den offentligt finansierade omsorgen mer av ett komplement, inte all, välfärd.  Fryshuset, för att återgå till dem, hade år 2008 följande intäkter enligt årsredovisningen:

Skolbidrag avseende gymnasieskolan Fryshusets Gymnasium, 81,1 mkr, (81,4 mkr) motsvarande 40,0 % (44,8%) av årets omsättning.
Försäljningsintäkter från sålda tjänster, t.ex. Lugna Gatan, utbildnings-och konsultintäkter, evenemangsintäkter 55,8 mkr,( 45,6 mkr) samt hyresintäkter, 6,9 mkr, (10,4 mkr) motsvarande
30,8 % (30,8%) av årets omsättning.
Projektfinansiering/bidrag från fonder 38,6 mkr, (19,4 mkr) motsvarande 19,0 % (12,3 %) av årets omsättning.
Gåvor från sponsorer och privatpersoner 5,7 mkr (7,0 mkr)motsvarande 2,8 % (3,8 %) av årets omsättning.
Bidrag från Stockholm Stad och landsting 14,8 mkr (15,0 mkr) motsvarande 7,4 % (8,3 %) av årets omsättning.


Fryshuset gör jätteinsatser ideellt. För det är de värda de anslag de får över skatterna. Den som talar sänkta skatter, oavsett konkret eller som EC i mer flummiga termer får förstås berätta vad som ska bort från kostnadsposterna. Så görs inte alltid.
.Jobbskatteavdragen gör att vi kan jobba mindre utan att sänka nettolönen. Högerbacken Borg låter oss vara högeryttrar och själva göra mål
Visst. Där har nog krönikören rätt. En del får med jobbskatteavdraget möjlighet att minska arbetstiden och samtidigt få ihop lika mycket till hushållskassan. Det gäller verkligen inte alla men en del. Om det var tanken med reformen kan diskuteras. Men huvudfrågan kvarstår till de som vill att skattesänkarboden Rosenbad fortfarande ska hålla öppet: Vad ska bort?

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

1 kommentar:

Björn Fridén sa...

Slutet är ju intressant då jobbskatteavdraget hela tiden motiverats med att det ska bli lönsammare att gå upp i arbetstid