Själva grundhållningen borde vara solklar och utgå från medicinska bedömningar. Sjuk ska ha rätt till vård, rätt att bli frisk. Ibland kan en försenad behandling ge etter värre sjukdomar. Att svensk vård hänvisar ut "inte tillräckligt sjuka" kan inte heller vara acceptabelt.
Precis som Göran Hägglundd anförde i en riksdagsdebatt i höstas finns den där grundhållningen redan i lagen:
Landstingen är enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldiga att erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård till alla som vistas inom landstinget, även de som inte är bosatta där. Denna skyldighet omfattar även personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Vården behöver inte tillhandahållas kostnadsfritt eller till ett särskilt lågt pris men landstingen får samtidigt inte neka patienten omedelbar vård på grund av bristande betalningsförmåga.I debatten förs en rad principer fram, inte sällan med utgångspunkt i olagligheten att inte ha ett tillstånd att få vistas i landet. Det borde rimligen vara något som på andra områden är viktiga hänsyn men får helt enkelt inte vara grund när vården organiseras och ska ges. Jag tror vare sig jag själv, Röda korset eller andra MR-organisatoner och inte heller den papperslöse här talar om dyra skönhetsoperationer. Och jag har mycket svårt att tänka mig en strid ström av sjukvårdspatienter från världens alla hörn om det som uppenbarligen är lagens mening också tillämpas lika över landet i stället för att vårdens personal ska tvingas avgöra.
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sjukvård, papperslösa, migration
