Almedalen, Måndag, Vänsterpartiet, Lars Ohly

Det är dagen efter i Visby. På nätet ser jag mina morgontidningars reaktioner på gårdagens "Reinfeldtare". (bloggat här) Att döma av kommentarernas uteblivna lyckorus verkar det som de politiska skribenterna inte hittade särskilt mycket användbart till ledarplats. SvD har bilden av "Cirkus Brazil Jack" som står uppställda inte långt från den vindslägenhet vi har hyrt. DN gör som Reinfeldt: pratar mest om de rödgröna. Aftonbladet betygssätter och Lena Mellin frågar efter vart den så kallade arbetslinjen tog vägen.

Men nu är det ny dag. Almedalen, Måndag är Vänsterpartiets och Lars Ohlys. Eller "välfärdspartiet" som (v):et just den här dagen ska stå för. Vänsterpartiet som i mordern tid kanske kan ses som partiet som relativt den historiska motståndaren, socialdemokraterna, ser sig som lite rättvisare, lite mer jämställda, lite mer offentligsatsande och lite mer solidariska. Historiskt betydligt större skillnader. Partiet bildades ju som en utbrytargrupp ur den framväxande socialdemokratin, en grupp som såg de reformistiska stegen som alltför senfärdiga. "Klassförrädare" var en beteckning som partiets aktivister ibland satte på "Storebror (S)". Den tiden är förbi. Samtidigt som Lars Ohlys parti tröskar fram på ungefär samma opinionsnivåer som den gamle och "riktiga" kommunisten Werners tid, har man nog fått en ny förutsättning som kanske inte riktigt har lyfts fram i sin "storhet". Annat än från de borgerliga partiernas sida förstås och då negativt: att vänsterpartiet nu ses som självklart i en regering är en nyhet och en stor omvälvning för dem. Det hade varit helt otänkbart för några år sedan.

Lars Ohly får gärna vara en pådrivare för de rödgröna. Visst: samhällsansvar är viktigt men trycket behövs i politiken att välfärd och rättvisa inte bara är kostnader utan tvärtom något som hela samhället tjänar på. Sverige i Europa: Viktigt, men de "goda krafter" som talar internationell solidaritet behöver påminnas om hur världen ännu är en ojämlik företeelse. Något som vänstern alltid har gjort med engagemang. Partiet med "lite mer..." ska tala i Visby.

Så låter inte alla om vänstern. Ibland låter det i tal och ledartexter som om Sverige har ett parti till vänster som vill fortsätta arbetet för "proletariatets diktatur" i dess bokstavliga mening. Att Ohlys vänsterparti är "kommunister" med samma idégrund som många diktatorer vi har sett historien frambringa. Jämförelser mellan konduktör Ohly och dessa massmördare är förstås absurda.

Lars Ohlys tal får gärna kretsa kring välfärd och internationell rättvisa. Vara påminnelse om att partier till vänster inte finns till primärt för att hålla statsbudgetens utgiftstak, även om det förstås är viktigt. Påminna om att Sveriges röst i världen inte bara handlar om att tala i glasbyggnaderna i Bryssel. Där har "lite mer-partiet" en viktig roll i ett rödgrönt samarbete.

(V):s läge i Svensk väljaropinion:  

Mer att läsa:
- Mats Engström om skolan och klassklyftor som Reinfeldt glömde.
- Peter Högberg med en söndagskrönika
- Katarina Nyberg Finn om Reinfeldts fräckisar.
- Ulf Bjereld om Vänsterpartiet. Också på Makthavare.se
- Peter Johansson om Ghostbusters.
- Rasmus Lenefors med Reinfeldt-analys.
- Mary Jensen med bilder om kommentarer.
- Fredrik Axelsson med positiva, moderata tankar.
- Peter Soilnader om Reinfeldts "särintresse"-budskap - och om självkänsla.
- Johan Westerholm om en märklig början..
- Erik Laakso om visionslöshet av en spelevink
- OM rödgröna aktiviteter i Almedalen

läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, vänsterpartiet, val 2010, valet 2010, lars Ohly, almedalen, fredrik reinfeldt, moderaterna,