Det blir, pá grund av tidsmöjligheter, ett semesterblogginlägg till. Lovade i morse att áterkomma först i morgon. Sen morgoninlägget har flera reagerat pá samma saker jag dà skrev om. Veronica Palm har bloggat om att det är lite orättvist att den som är högst ansvarig för politiken som förs i Sverige, Fredrik Reinfeldt, kommer undan frán ansvaret om slaget mot de sjuka. I stället fár socialförsäkringsministern bära hela hundhuvudet. Som bekant är det inte bara en "regeringspolitik". Det är i hög grad moderat politik som gjort att i alla fall 350.000 väljare nu har lämnat alliansen. Jag tror att det forsätter. Karin Bergh har ett inlägg med samma budskap.
Har varit inne och kollat nyhetsflödet hemifràn. Jag ser att Ekot rapporterar en intressant sak. Den som noterat att de rödgröna under en tid har pressats om den gemensamma politiken har kanske läst att mycket redan är sjösatt men att ett arbete págár inför presentationer successivt fram till valet. I det gemensamma jobbet utgár vi sossar frán de beslut vi fattade vid jobbkongressen. Allt tydligt, öppet och bara att ta del av. Trots det verkar nágra tro att det gár att tala om att "oppositionen stár tomhänt".
Pá den andra sidan är det sannerligen ingen enighet. Den som minns vet att alliansen som begrepp, och som kanske till och med blir gemensamt "valparti" i september, vet att de borgerligas stora dilemma har varit att man alltid varit oengiga. 2006 försökte man mer framgángsrikt med att fixa till allt genom ett gemensamt namn. Men självklart finns splittingen där under. Ekot berättar om de vanliga söndringsfrágorna som energipolitik, skatterna och arbetsrätten. Fler finns!
Det är pá flera sätt en viktig sprängpunkt i att borgarna nu är splittrade (igen) om skatterna. Hela Reinfeldts "nya" moderater bygger pá att partiet retoriskt inte betonar skatter. Partiets politik och delvis ocksá praktik är i stället som de gamla moderaterna med skattesänkningar som viktigaste frága oavsett allt annat. Här stretar en del andra allianspartier emot. Föga framgángsrikt med tanke pá den moderata dominansen i alliansen. Oenigheten som fanns redan i höstens budgetuppgördelse om fortsatta jobbskatteavdrag har ocksá en annan sprängpunkt: att synen om sänkta skatter är allianspartiernas enda teori om fler jobb, med vissas tro att sämre anställningstrygghet ger fler jobb. Den politiken har inte fungerat i praktiken. Men frágan är hur borgarnas politik för fler jobb ser ut nu?
Och by the way...ser jag att den totalt sanslösa politiken att tilláta jakt pá varg nu ger helgalna effekter. Tack och lov anmäler Naturskyddsföreningen galenskaperna till Eu. Dags att stoppa jaktlobbyisterna nu! Läs hos Feldermania...
Tomas Gustafson skriver ocksà, liksom Jonas Eriksson, Jinge har upprop..
Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
2 kommentarer:
Jag blir mer och mer övertygad om att det är dags att lämna den traditionella partipolitiken bakom oss... Vilket parti jag än röstar på behöver andra partiers stöd för att kunna styra landet lugnt och tryggt framåt.
Kram från Pennelina
hej pennelina
Jag har som du säkert förstår svårt att se bort ifrån att det är sju olika partier i riksdagen. Men i praktiken är vi på väg in i något som är vad du efterfrågar, i alla fall på riksplanet. Så det är väl lite beroende på hur man definierar "partipolitik". Men att demokratin kommer att bygga på partiväsendet under överskådlig tid..är jag säker på.
Sen gäller det ju för partierna, exempelvis mitt eget, att fatta att man måste jobba annorlunda är tidigare. Tror inte att det riktigt har gått in hos alla att fler byter mellan partier, splittrar sina röster och bestämmer sig allt senare. Det tyder på en osäkerhet som man bara måste ta på allvar. Och först och främst förstå vad det står för.
kram
Peter
Skicka en kommentar