onsdag 2 juni 2010

Jämlik vård - Verklig, jämlik vård

Idag skriver Emil Broberg (V), Gunvor G Ericson (MP) och Ylva Johansson (S) på Brännpunkt med rubriken Vi har råd med jämlik vård. Den innehåller både det som är nödvändigt för att trygga en god sjukvård för alla efter behov: jobb som ger oss resurser till välfärden, forskning och medicinsk utveckling som ger oss nya behandlingsmetoder och det förebyggande hälsoarbetet där vården behöver få starkare fokus.

I artikeln lyfts också tre kritikpunkter fram mot den utveckling vi ser idag. Artikelförfattarna skriver om negativa saker de ser i dagens utveckling av vården mot en "välfärd light":
•Privatbetalande patienter kan köpa sig förtur inom den offentligt finansierade sjukvården utan att de har medicinska skäl till det.
•Privata utförare inom bland annat vården kan sälja extra tjänster inom ramen för den offentligt finansierade vården och omsorgen. Det öppnar för en tudelning av vården och omsorgen som leder till att det blir plånboken och inte behoven som styr.
•Vårdföretagen kan etablera sig där det är mest lönsamt, inte där behoven finns. Företagen kan välja de mest lönsamma och friska patienterna.
Artikeln är en viktig reaktion på den utveckling som nu sker i delar av Sverige men också viktig för att möta det tomma tal och den destruktion av begrepp som pågår från bl.a. moderaternas sida. Har tidigare bloggat ganska många inlägg om det tal som "jämlik vård" som sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt börjat använda i den nationella debatten. "Jämlik vård" passar där som begrepp för att slå politiskt mot landsting styrda av ex. (S). När det gäller det egna landstinget, där den skarpaste uppdelningen av vården kan ses, finns knappast begreppet i den förda politiken.

sent som igår hörde jag på Sjukvårdsstyrelsen en dragning av det som kallas avtalsuppföljning av länets alla vårdcentraler. Det är alltså Filippa Reinfeldts egna tjänstemän som analyserar. Om de 37 nystartade vårdcentralerna i länet kan en del sägas. Till en del borde det vara självklart att sjukvården precis som exempelvis förskolan i min kommun får fler enheter när befolkningen ökar så kraftigt. Det gör den i länet. Problemet är att det inte har något med vårdcentralers nystart att göra. Huddinge, länets största kommun efter Stockholm, har inte fått del av någon ny vårdcentral.

Det är, menar Filippa Reinfeldts tjänstemän, andra faktorer som har avgjort var de nya startar: en tidigare "instabil" vårdcentral (dåligt fungerande), nybyggnationer och större arbetsplatser. Det gör att merparten av de nya har startat i delar av länet med redan bra utbud som i innerstaden. Den borgerliga landstingsledningen har aktivt valt bort att styra fördelningen av vårdens resurser efter parametrar som "behov" eller efter hur ohälsan ser ut i länet. Men jag säger som artikelförfattarna till dagens Brännpunkt: "Vi har råd med jämlik vård".

Fler skriver:
- HBT-sossen har bloggat om artikeln och om Jämlikhetsanden.
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

2 kommentarer:

Unknown sa...

Viktigt inlägg som belyser den "random"princip som är styrande. Det är behoven som ska styra.vy

Raymond Svensson sa...

Peter, det intressanta med artikeln är ju att man inget skriver om hur mera pengar till välfärden skall ordnas: högre skatter? högre avgifter? både högre skatter och avgifter? andra former? Man tycks också ha glömt vad SKLs beredningen härförleden skrev om resursbehovet i kommunerna - kommunalskattehöjningar uppemot 13 kronor om inget särskilt sker. På frågan om hur de rödgröna vill finansiera det man säger sig vilja värna och utveckla, lämnas besvarad. Tyvärr. Om detta får väl diskussionen fortsätta.