Jämlik vård - och om att tala i egen sak

Den artikel från de rödgröna om jämlik vård som fanns på gårdagens Brännpunkt skrev jag ett tämligen rakt stödinlägg till igår. Idag får inlägget en replik av förra sommarens mest frekventa debattör i olika medier och i olika ämnen: den förre socialdemokratiska chefen vid S-kansliet i riksdagen, Hans Dahlgren. Han är numera näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. Ett yttersta uppdrag för Dahlgren är alltså att säkra tillgång till den marknad på vilken hans medlemsföretag arbetar och på vilken hans medlemsföretags ägare gärna ser en allt högre lönsamhet. Den skattefinansierade vården och omsorgen.

Jag tror inte att Dahlgren med dagens replik gör sina medlemsföretag en tjänst. Tvärtom. När Dahlgren retoriskt sätter sig i knät på Filippa Reinfeldt i stället för att seriöst diskutera jämlik vård stärker han inte trovärdigheten i budskapet. Det blir bara politik till försvar för något som leder vården fel. En smartare väg som också är bättre för patienter och skattebetalare är om Vårdföretagarna som aktiv och kompetent part i vårdfrågor i stället bidrar till lösningar för att på riktigt, där problemen är som störst, öka jämlikheten i vården.

Den etableringsfrihet som Dahlgren talar sig varm för är högst försvarlig om man strider för rätten att få driva skattefinansierad företagsamhet. Men politiken kan och får inte, som den styrande alliansen i Stockholms läns landsting, glömma ansvaret för hur alla medborgare får del av vård. Och ett viktigt tillägg: Efter behov och inte efter hur utbudet ser ut i det egna kvarteret. Här har andra landsting, som Halland, med samma borgerliga alliansledning som Stockholm, haft klokare inställning. Man har tagit politiskt ansvar för vård och för skattepengar. Jag kan förstå att Vårdföretagarna inte ser det som en drömlösning.

Hans Dahlgren använder sig i texten av ett uttryck som har ingå i alliansens "talregel" om vårdvalet i Stockholm. "Det finns inga vita fläckar". Detta har rabblats till leda i försvaret av, egentligen, rätten för vårdgivaren att etablera sig där han/hon finner lämpligast och bäst. Om de "vita fläckarna" kan mycket sägas.
Det mest tragiska är att den omfördelning och omstyrning av vård som behövdes redan före vårdvalet är totalt skrotat till och med idémässigt idag. Det innebär att vi accepterar ett system där i princip hela södertörn med sådär 600 000 invånare med ofta stora vårdbehov, inte får del av en rimlig andel av de vårdresurser som gäller privata specialister. Deras arena för etableringar är innerstaden. Se på privata psykoterapeuter eller privata sjukgymnaster  där en stor andel har valt att etablera sig i närheten av Hans Dahlgrens arbetsplats på Östermalm. Inte i Alby i Botkyrka eller i Vårby gård där människors behov är väl så omfattande som på Östermalm eller i köpgallerior i Kista.

I gårdagens inlägg citerade jag Filippa Reinfeldts tjänstemän och deras analyser av hur etableringar har kommit till i Stockholm. Eller för att bli patetisk och citera mig själv:

Det är, menar Filippa Reinfeldts tjänstemän, andra faktorer som har avgjort var de nya startar: en tidigare "instabil" vårdcentral (dåligt fungerande), nybyggnationer och större arbetsplatser. Det gör att merparten av de nya har startat i delar av länet med redan bra utbud som i innerstaden. Den borgerliga landstingsledningen har aktivt valt bort att styra fördelningen av vårdens resurser efter parametrar som "behov" eller efter hur ohälsan ser ut i länet.

I vårt landsting kommer Hans Dahlgrens medlemmar att ha en säker plats också vid en rödgrön valseger. Redan i dag är en stor andel av primärvården privatiserad, ett förhållande som så att säga ÄR och inte går att i ett slag vända till något annat. Många privata vårdgivare bidrar till utvecklingen och driver på. Det omvända kan faktiskt också gälla, om man till skillnad från de som nu styr hade några ambitioner med en egen-regi-vård. Vården resurser kan inte "flyta fritt" utan hänsyn till hur ohälsan ser ut hos befolkningen. Det är lite synd att Dahlgren blir partipolitiker i stället för att konstruktivt medverka med synpunkter från en viktig vårdaktör om hur brister i välfärden ska kunna lappas över. Det som är kärnan i de rödgrönas budskap.

Och ps: det fritt val som ständigt tas upp, ska vara fritt val för patienten att välja tex vårdcentral. Den viktiga möjligheten är inte alltid liktydig med valfriheten för vårdgivaren att få bedriva verksamhet där han eller hon själv vill. Eller?

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sjukvård, stockholms läns landsting, filippa reinfeldt, vårdföretagarna