söndag 6 juni 2010

Grattis Sverige- eller hur man nu säger

Ska villigen erkänna en liten förvirrad hållning till denna dag, Sveriges Nationaldag 2010. En dag som i den svenska riksdagen har proklamerats som Nationaldag. Nej. Det är inte i närheten av någon negativ syn på Sverige, tvärtom. Det är inte något om att stolthet över sitt land är något som högerkrafter "äger rätten" att uttrycka. Mycket tvärtom! Kanske att nationaldagen inte är riktigt naturlig för dess folk. En dag att fira som rotades fram, mest av de borgerliga partierna om man nu ska polemisera, och då blev det "Svenska flaggans dag" som gjordes till vår högtidsdag. Men vad står det för? Egentligen? Firande av ett par grundlagar..? Näää. Ett firande av att Gustav Vasa utsågs till Sveriges konung 1523? Även om en av de historiska platserna var vid Djäknegården i min hemstad Strängnäs: njääää. Känns inte som ett hett ämne att fira loss på.

Sverige
är Sverige. Och jag blir garanterat villig att fira Sverige när jag som på bilden ovan får åka på tur i skärgården. Eller när jag ser och vet att vi faktiskt borde vara mer stolta än vad vi visar över ganska mycket. Senast i veckan: en ny topplista med Sverige i topp. Såna har det kommit många. En av de viktigaste har varit listor där Sverige utses till världens bästa land för barnen att växa upp i. Sverige - inne i valår. En politisk kamp om makten. Men ändå ganska små skillnader om man jämför med andra länder och definitivt om man jämför med länder som drabbats av konflikter. Vi borde fira bättre!

Jag har inget emot att fokus i många kommuner i dag blir att fira Sverige genom att ordna manifestationer för "nya svenskar". Det är ju just det som har byggt Sverige, allt sedan mina genetiska förfäder som lär ha varit valloner från trakterna kring Frankrike/Belgien tog sig hit på 1600-talet eller så. Få förnekar att den svenska industrin på 50-, 60-, eller 70-talet skulle ha klarat sig utan den arbetskraftsinvandring som stimulerades genom att företagen "åkte ut i Europa" för att man behövde kunnig arbetskraft. Sverige som en plats att faktiskt möta humanitet på om man flyr från en krigszon. Ett Sverige fritt från intolerans. Ingen dålig vision.

Du som kan det, fira Sveriges Nationaldag med stolthet. Själv tillbringar jag dagen i det snart "svenskaste" som finns, Haga i Solna, där jag ska dansa Linedance, så amerikanskt det än är till sitt ursprung. Men vad säger vi? "Grattis, Sverige"? Jag vet inte. Möjligen "Grattis, Söderling, och en Öppna Franska-seger i tennis i eftermiddag..Det är Sverige.




Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant  Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

2 kommentarer:

Ceasar sa...

Sverige har absolut inte en särskilt lång tradition av ta emot 95% av asylsökande utan vare sig identifikation eller resedokument.

Dagens invandring består som du kanske vet i huvudsak av Irakier, Somalier och människor från Afganistan. Flyktingsmugglare tjänar multum med Sveriges skattebetalare som mottagare av den slutliga notan.

Gör inte den fördomsfulla kopplingen till den historiskt betydelsefulla invandringen och likställ den med dagens falsarie.

Öppna ögonen..Kanske dessa 2 inlägg sprida lite ljus över debatten?

http://affes.wordpress.com/2010/04/28/socialbidrag-%E2%80%93-utrikes-fodda-i-stockholm/

http://affes.wordpress.com/2010/04/16/vem-ar-egentligen-extrem/

Vi har all rätt att värna vår historiskt lyckosamma invandring och med samma rätt kritisera en okontrollerad massinvandring av ekonomiska migranter (enl. tidigare flyktingsombudsmannen Merit Wager: http://meritwager.wordpress.com/

Trevlig läsning önskas

/Ceasar Andersson

Jonny sa...

Samtidigt finns det ju tyvärr undersökningar som visar att nationalekonomiskt var inte ens arbetskraftsinvandringen på 50-60-70-talet lönsam för Sverige när man tar hänsyn till alla kostnader som dessa gruppers förtidspensioneringar etc medförde ...