söndag 25 oktober 2009

Hur många nej behöver en friare höra för att fatta?

Hörde i Godmorgon världen om fortsatta spekulationer kring det parlamentariska läget efter valet 2010. Mycket teori och kalkylerande. Från både allianspolitiker och dito redaktörer som Peter Wolodarski, Per T Ohlsson och Per Gudmundson fortsätter spekulationerna och pratet om hur den egna alliansen ska behållas i alla lägen, samtidigt som den rödgröna ska splittras.

Visst är det en nästan självklar strategi, om vilket jag skrivit förr. Når man inte framgångar genom att tala om det egna alternativet får man försöka splittra de som leder. Och Sydsvenskas chefredaktör öppnade nu på morgonen för någon annan typ av "krisregering", om jag uppfattade rätt med mittenpartierna och Mp.

Läser en klok rad skriven av Karin Reuterswärd på bloggen Huddingeperspektiv, denna gång direkt från MP:s valupptakt i Örebro.
Och tydligt besked om att mp inte kommer att stötta någon regering som gör sig beroende av sverigedemokraternas stöd. Men med egen majoritet för det rödgröna blocket behövs inte heller det!
Igår upprepade Maria Wetterstrand sitt upprepade nej till Reinfeldt men också uppfattningen att om det krävs bredare allianser så är det naturligt att de rödgröna får tillskott. Jag skrev själv om blåklinten tidigare. Undrar på Fredrik förstår nu att kärleken är obesvarad? Maria säger:
– Det är helt uteslutet att vi som Miljöpartiet skulle agera stödparti åt en moderatregering som dessutom sitter med på nåder av Sverigedemokraterna.
Jakop Dalunde säger till Ekot:
– Jag betraktar det som en skenmanöver, att de vill kunna sitta kvar med passivt stöd från Sverigedemokraterna men att det ser ut som om de tar hjälp av oss att göra det.
Jag som själv har upplevt inte bara förlustval utan det verkligt fysiska att städa rum och flytta ut från regeringskansliet förstår att allianspartierna kommer att ta varje liten chans att få sitta kvar innanför väggarna. Där tror jag man gör sig själva en otjänst att spela "ping-pong" om beskeden när det gäller ett parlamentariskt läge påverkat av SD.

Utgå från fakta om vad som är lämnade besked. Det senaste nu är inviten till Mp. Ser att Alliansfritt Sverige har en tolkning av vad Reinfeldts samlade besked innebär.

Men vad gör Reinfeldt i ett läge när "mp-lösningen" är stängd? Hans parti har i Grundlagsutredningen upprepat kraven att regeringen ALLTID ska avgå efter ett val. När det egna makten står på spel glömmer man gärna sin egen inre övertygelse.

Avslutar med att åter länka till de fyra rödgröna ledarnas deklaration om hur man gemensamt ser på läget efter valet 2010. Förhoppningsvis låtsas vare sig politiska motståndare, tidningsredaktörer eller ens bloggare som om detta aldrig har skrivits. Det har det.

Fler bloggar om kärlek till Mp:
- Kent Persson: "Det finns en enkel lösning".
- Per Altenberg. "Vad menar mp egentligen?"
- Mitt i steget: "om regeringsalternativ och politiskt sladder"
- Utsikt från höjden: "Reinfeldt kommer visst att sitta kvar med stöd av SD"
- Mats Engström: "Vänsterpolitik kan stoppa SD".
- Alliansfritt Sverige. "Reinfeldt lovar stödja rödgrön budget för att stoppa SD".
- Dick Erixon. "Om rödgröna måste välja..."

Fler progressiva blogginlägg på NetRoots.
Följ bloggar om Jobbkongressen här och här.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

5 kommentarer:

Peter Strobl sa...

Peter, det räcker med dina lysande rubrik travesteringar för att man ska bli på bra humör:)!

Karin Bergh sa...

Oj, villket förhandlingsläge MP har till nästa val ... =) egentligen.

Kraxpelax sa...

Också jag har rört mig i farliga utmarker och tidvis burit mig ganska illa åt, om saningen ska fram. Den här länken ger ett eget perspektiv på Guillou-affären som kan ha intresse då min egen bedömning snarast är ganska gynnsam för den svenska säkerhetstjänsten, och statsmakten, vilket kan ge balans i dessa tider av FRA-nojja m m.



Jan Guillou pudlar nu och är självkritisk. Det skall han ärligt ha viss credit för.

- Peter Ingestad, Solna

Peter Andersson sa...

Peter: tack för den positiva kommentaren. Uppskattas som du vet. Ibland ...får man till det..som av en händelse :-)

Karin: Jag utgår nog från att förhandlingen kommer att vara om statsrådsposter och lite så. Är läget i riksdagen så knepigt att en bredare allians behövs så är det möjligen s-v-mp som förhandlar med folkpartiets mer sociala grenar. :-)

Peter I. tack igen för kommentar, Peter,

5knop sa...

Det är sant att den parlamentariska situationen kan ge möjligheter till inflytande för MP, men en rödgrön regering uteslutet om de inte får egen majoritet. Och det får de knappast om SD kommer in i riksdagen.

Om de rödgröna får fler mandat än allianspartierna men inte egen majoritet har Mona Sahlin har sagt att S inte vill bilda regering, eftersom de "aldrig kommer att regera ens med passivt stöd från SD". (Dessutom har Åkesson sagt att de aldrig kommer att acceptera en regering som leds av Mona Sahlin).

För att kunna bilda regering kommer då de rödgröna att behöva stöd från ett borgerligt parti. Att C eller FP skulle svika alliansbröderna och stötta en S-ledd regering där Vänsterpartiet ingår är otänkbart.

I det läget kan det alltså inte bli en rödgrön regering och inte heller en Alliansregering eftersom Reinfeldt inte vill regera med aktivt stöd av SD.

Då finns egentligen endast två alternativ kvar. Antingen en Alliansregering med stöd av MP eller en minoritetsregering bestående av MP, FP, C och ev. KD.

Trycket på Miljöpartiet blir stort. Om de inte ställer upp på något av dessa alternativ blir det omval. De som vinner på det blir Sverigedemokraterna, ”de utstötta martyrerna”. Vem tror att MP vill ta det ansvaret?