Vad ska de göra, de socialdemokratiska strategerna? Mätningen över förtroendet för de båda kandidaterna till statsministerposten (SKOP) resulterar i "utklassning". Reinfeldt lär vinna matchen. Fakta är, även krassa sådana, att mätningen finns. Fakta är att resultatet är svar från de väljare som i september nästa år ska göra sitt skarpa val av parti.Fakta är också detta: I den senast mätningen över opinionsläget leder de rödgröna. Det finns fler socialdemokrater i Sverige än moderater. När väljarna ska säga vilken politik de tycker är bäst så förlorar Reinfeldts moderater. Valforskarna kan berätta att svenska väljare sätter politiken före person. Personval kan väl vara trevligt. Men ytters avgörs valet av parti av den färdriktning man tycker partiet står för utifrån en höger-vänsterskala.
När i stället förtroende mäts på person ser det ut som en rejäl ledning för Expressen. Det är kanske inte så konstigt. Den regering som nu styr Sverige har helt och fullt klarat sig från granskning. Det har tidigare har varit heligt att vallöften ska uppfyllas. Reinfeldt hade ett huvudlöfte: fler jobb och färre i utanförskap. Det löftet har svikits. Resultatet är hot om massarbetslöshet, fler i utanförskap och ett nästa steg i krisen när välfärden drabbas. Tyvärr har maktens främsta granskare, medierna, valt att avstå fullständigt från att berätta det.
Kanske hade Reinfeldt varit mindre "helgonförklarad" också som regeringschef om granskningen varit noggrannare och bättre. Där finns också ett hopp för framtiden: ju äldre man är desto mer gillar man Fredrik. Ju yngre man är som väljare, ju fler är det som känner för Mona Sahlin. Mätningen är heller inte märklig med tanke på den bild som medierna under den senaste månaden (och längre än så) har förmedlat. Talet som S i kris har haft en udd riktad mot Mona Sahlin personligen. Att den mätning som kom idag ger ett mer hyfsat resultat för Mona som "trevligaste bordsgranne" är måhända gulligt men knappast viktigt. Det viktiga är om Sverige och Europa ska fortsätta gå till höger eller om väljarna vill tillbaks till en politik för jobb och rättvisa. Tack och lov verkar väljarna föredra Mona Sahlins socialdemokrater när politiken får avgöra.
Bloggar:
Peter Swedenmark,
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, jobbävning, opinionen, val 2010, mona sahlin, socialdemokraterna, fredrik reinfeldt
3 kommentarer:
Visst kan (s) vinna valet 2010 ihop med de rödgröna. Fast bara om man tar dagens krisstämpel på allvar och börjar leverera den politik man vill föra. de rödgröna vinner inte valet utan kamp. Slår man sig till ro och sitter hemma så förlorar man valet 2010.
Det finns ju olika väljargrupper. Den s.k medelklassen behöver ju vinnas för att ta hem valet. Jag tror uppriktigt inte att S kan vinna den matchen 2010. Röstade själv på S 2006 men det blir det garanterat inte 2010 med Mona Sahlin som statsminister. Och det tror jag många känner. Göran Persson var som han var men han såg ut och betedde sig som en ledare. Det är som skillnaden mellan Jimmy Carter och Ronald Reagan. Jag vill ha en Göran Persson typ som ledare för S. Det kan vara en kvinna också givetvis men det skall vara en tydlig stark ledare. Det är inte Mona Sahlin som kysser kvinnor för att vara PK och blidka tex HBT rörelsen.
John,
nu får du studera lite till. Den viktigaste skillnaden mellan Carter och Reagan var inte utseendet, utan politiken. Ska du byta parti för ett utseende eller för en politik?
Bli lite realistisk och erkänn att nu har "rörelsen" börjat röra sig. Det är den rörelsen för "rörelsen", som är det som ska bli den verkliga oppositionen och vägen till ett framgångsrikt val 2010. Det är parteits politik som ska avgöra var du lägger din röst, inte partiledarens utseende.
Skicka en kommentar