Regerings- och maktpartiet moderaterna är ett förmöget parti. Det är också Centerpartiet. Moderater och kristdemokrater skickar pengar underifrån och upp till "toppen". M fick 2006 ungefär 30 miljoner mer från enskilda personer än vad socialdemokraterna fick från fackföreningsrörelsen. Ja, Tankesmedjans rapport om hur partierna och framför allt moderaterna finansierar sin verksamhet är intressant.
Den är också viktig. En nödvändig granskning inte minst mot bakgrund av att moderaterna vann regeringsmakten 2006. Man vann makten bland annat genom att samla in åtta gånger så mycket pengar som övriga partier tillsammans. De som har makten ska granskas. Det gäller utövandet av makten men också vilka intressen som finns i skuggorna. Moderaterna är ett maktparti, ett "nytt statsbärande parti" som det heter i rapporten. Frågan som ska besvaras är helt enkelt vem som har makten över debatten. Rapporten går igenom partiernas egna ekonomier, finansiering, vad som är öppet och slutet. Den gör det både genom granskning av partiernas ekonomi som egna juridiska personer. Men rapporten går också igenom andra aktörer.
Där finns "mystiska" sammanslutningar och bolagsbildningar för insamling till moderaterna. Där finns inte minst det enorma nätverk i privat näringsliv vars inflytande över de politiska besluten och över debatten är betydande. Där finns Svenskt Näringsliv, Stiftelsen Fritt Näringsliv, Timbro, Den nya välfärden, Ung företagsamhet, Magasinet NEO, SNS, Centrum för rättvisa, Ratio, Skattebetalarnas förening, tankesmedjan Captus m.fl. Rapporten visar en betydande politisk och ekonomisk maktfaktor som rent konkret beställer beslut av den nu regeringsbärande alliansen.
Jag tror att dessa delar av den svenska högerns nätverk har haft stor historiskt och säkert framöver en betydande roll. Man har påverkat politiker och opinion. Man har förflyttat gränser för vad som är okey att säga och debattera. Man har länge agerat för att offentlig sektor betald av skattepengar ska öppnas för entré av de egna bolagen. Med alliansen vid makten har detta "himmelska" blivit möjligt.
Nu är ju detta inget nytt. För drygt ett år sen bloggade jag om bidrag till moderaterna. Jag hade då tittat i boken "I stället för slagord", utgiven av SSU, min inspirationskälla att gå med i SSU, som kom ut inför valet 1976. I ett kapitel tog man upp kopplingen mellan näringslivet och moderaterna. Då var bidragen mycket mer ärliga och öppna. Siffrorna beskriver "några exempel på hur mycket arbetsgivarna betalade i 1973 års val till moderaterna.
ASEA 420 000 kr
Atlas Copco 180 000 kr
Bofors 150 000 kr
LM Eriksson 400 000 kr
SAAB 300 000 kr
SKF 190 000 kr
Det blev debatt om bidragen. Resultatet blev att summorna försvann från företagens årsredovisningar. I stället överfördes uppdraget att driva näringslivsfrågorna till mer slutna organisationer och tankesmedjor. Men uppdraget är detsamma nu som då: att förändra Sverige. Frågan är om debatten kommer nu också? Med dagens frånvaro av granskare av regeringspartiet kan man betvivla. (jo, Politikerbloggen förstås). Men den viktigaste frågan är störr. Frågan är vilket samhälle som de som fyller moderaternas konton egentligen önskar?
Bloggar om detta gör också Jonas Morian, Johan Ulvenlöv, Anna-Lena Lodenius, Alexandra Einerstam,
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, fredrik reinfeldt, Svenskt näringsliv, regeringen,
