En Reinfeldt i sin egen lilla bubbla..

...och utanför Reinfeldts regeringsbubbla ser världen lite annorlunda ut. Det som innanför bubblans skal är höjden av klokskap, ja till och med genidrag, ses av människor utanför som något förvånande, som rena felaktigheter eller till och med som galenskap. I bubblans värld är vår gemensamma ekonomi så stark att skatter kan sänkas men så svag att a-kassa och pensioner måste bli sämre.

I Reinfeldts bubbla är ger moralen rätt att lova fler jobb före valet men sen sitta kvar i bubblan när jobben faktiskt blir färre. I bubblan får man sälja det gemensamt ägda till kompisar eller sig själv och bedriva egna partikampanjer med skattebetalarnas pengar. Sånt som inte ses med särskilt blida ögon i världen utanför.

Finanspolitiska rådet kanske är en liten men viktig nålstickare på denna Reinfeldska bubbla. Hittills har man tillåtits vistas därinne. Nu kan sticken faktiskt få hål på detta uppblåsta fenomen som kallas Alliansen. När KG Bergström kommenterade i kvällens Rapport underströk han att regeringens egen expertförsamling nu ger förslag som mer är oppositionens än Anders Borgs politik. Danne Norling: skriver på sin blogg:

Det verkar som om Sverige inte har råd att hålla uppe produktionen. Har vi mera råd med att tappa 7 procent av BNP?

Finansministern kan ena sekunden säga att det inte går att satsa mer för att möta hotet om massarbetslöshet. Andra sekunden påstås samma kassakista vara så välfylld att man till och med kan minska lite på pluset, dvs sänka skatter. Här ska kanske de "dynamiska effekterna" kompensera. Tänkt att det har misslyckats för borgarna tidigare.

Den som vill försöka förstå Reinfeldt bör studera Alliansfritt Sveriges återkommande bidrag i form av statsministerns tidigare utgivna alster. I morse recenserade man bl.a. "Nostalgitrippen" och tidigare "Det sovande folket". Kanske började Reinfeldts bubbla här. Med strategin om att Sverige är sossigt. Med tanken att makten inte kan nås utan att i alla fall låtsas vara liiite sossig. Med insikten att ens eget parti nog måste ha en annan inriktning och ton. I alla fall så det låter så. Sen med slutsatsen att jobben alltid kommer först. Och med kampen mot utanskapet som illustration om att stå på de svagas sida.

Verkligheten blev som bekant det rakt motsatta.

Bloggar: Ett hjärta rött, Röda berget, Claes Krantz, Mitt i steget, Peter Swedenmark,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, anders borg, regeringen, finanspolitiska rådet, jobbävning, fredrik reinfeldt, moderaterna,