Den förra S-regeringen bedömde att Sveriges behov av bostadsbyggande borde öka och ligga på ungefär 40.000 nya bostäder per år. På "den tiden" fanns det en aktiv bostadspolitik. Det var och är nödvändigt, inte minst i de delar av Sverige där bostadsbristen är omfattande som i Stockholm.Efter valet skrotades bostadspolitiken. Investeringsstöden till hyresrätter drogs bort. Odellplattorna blev en illustration av en minister som hade ansvar för något han egentligen ville avskaffa helt. Därför är inte haveriet på bostadsmarknaden enbart en kriseffekt. Det är en konkret och påtaglig effekt av en medveten politik. Detta som "någon" ska ta ett politiskt ansvar för omnämns alltför sällan.
Det är bra om Socialdemokraterna är tydliga inför valet 2010. Investeringsstöd behövs för att få upp hyresrättsbyggandet. De bostäderna behövs förstås för att möta enskilda människors behov av att bo bra. Men de behövs också för tillväxten och varje stoppat bostadsprojekt riskerar att bromsa en viktig utveckling.
Bostadspolitik tillhör tyvärr inte de frågor som lyfter i valrörelser. Möjligen är det nu de bostadslösa, de kvarboende vuxna, de trångboende eller de som vill sälja villan och skaffa sig en hyresrätt som får betala priset av tystnaden om bostadsfrågorna före förra valet. Mitt i bostadseländet får man väl ändå säga att Odell och Reinfeldts regering har gjort en sak bra: man har gjort mycket tydligt för svenska folket på skillnaderna i synen på politikens ansvar för människors boende.
Bostadspolitik på Knuff.
Hyresgäster som accepterar annat hyressättningssystem.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, bostad, bostadspolitik, bostadsbrist, byggande, Mats Odell
