Hägglund ropar i öde öken i desperat behov av fler väljare

Kristdemokraterna är ett litet parti i närheten av den spärr till riksdagen som avgör om partiet får plats i riksdagen eller inte. I dagens DN hoppar Hägglund på de tre partierna i den rödgröna "framtidsalliansen" som får stöd av ungefär halva svenska väljarkåren. Här använder han det redan misslyckat konceptet att "några procent"-partiet KD skulle vara bäst företrädare för "verklighetens folk".

Föräldraförsäkringen är målet för angreppet. Likt de ungmoderater jag debatterade mot i ungdomen talar Hägglund om något som i Sverige 2010  känns ganska "ute": att reformer i välfärden skulle vara "hot mot enskilda", att politiken ser "medborgarna som statsegendom. Jag tror att Hägglund ska byta ut den där talskrivaren vars koncept inte fungerar i Sverige. Eller ännu bättre: byta politik.

Helene beskriver ganska bra hur det ser ut och varför. Hon betonar bland annat att föräldraförsäkringen, i ett Sverige där socialministern heter Göran Hägglund, redan är kvoterad.

Kristdemokraternas kamp för gamla värderingar om kvinnan som ansvarig för hem och barn har fått sitt lilla avtryck i ett vårdnadsbidrag på tre tusen spänn till den som väljer bort barnets förskoleplats och i stället stannar hemma.

Jag hoppas att Göran Hägglund nästa gång återkommer med en artikel som kanske inspireras av statsrådskollegan Birgitta Ohlssons linje i jämställdhetsfrågan. Läser några kommentarer från reformens införande:

–För det första är det viktigt att upprätthålla en arbetslinje, människor ska jobba mer och inte mindre. Man behöver heller inte vara Marie Curie för att förstå att vårdnadsbidraget är en kvinnofälla.

För det tredje, förklarar Birgitta Ohlsson, är vårdnadsbidraget särskilt negativt för de kvinnor med invandrarbakgrund, som redan står långt från arbetsmarknaden. Det visar erfarenheterna från Norge och Finland

I och för sig har KD-folk, som Stefan Attefall gjort ganska trista angrepp också på fp.

–Det här är snarare ett uttryck för att Birgitta Ohlsson förmenar människor att leva annorlunda än hon själv. Därför jagar hon vårdnadsbidraget, som innebär en ökad möjlighet för föräldrar att välja.

För den som tittar över blockgränserna och studerar hur många Hägglund har på sin sida i den trista ton han tar sig i debatten ser att Hägglund och de kristna är väldigt få. Totalt ensamma, skulle jag säga.

Fler bloggar:
- Röda berget om den borgerliga splittringen...
- Alexandra Einerstam med lite av samma ton som mitt inlägg.
- Lilith Svensson om inte rättvist att kvotera..
- Kent Persson som balanserar mellan partiledningens kvoteringsintresse och viss alliansopinions nej..

- Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, verklighetens folk, göran hägglund, kristdemokraterna, föräldraförsäkring, vårdnadsbidrag, val 2010, valet 2010,