Helt klart är det roligare när det går uppåt än när läget är det omvända. Dagens SIFO ger ett sug av oro i magen, och då tänker jag inte på ett eller annat partis ställning i väljarkåren utan på Sverige. Vårt land som nu ser växande klyftor där skillnaderna mellan människor ökar behöver en ny regering. Att väljarkåren skulle ge godkänt för Reinfeldts misslyckande med jobben, med hans sänkta skatter på lånade pengar och hans politik som siktat på att nita sjuka och arbetslösa. borde dömas hårt av svenska väljare.
Nu lämnas Kristdemokraterna utanför riksdagen vilket möjligen gör att Reinfeldt får avgå ändå. Jag skulle gissa att den moderata framgången mer är en omfördelning av väljare inom de borgerliga partierna än mellan blocken.
Socialdemokraterna 34,6 (–2,3)
Vänsterpartiet 5,1 (–0,4)
Miljöpartiet 9,3 (–0,1)
Moderaterna 29,6 (+3,8)
Centern 5,6 (+0,6)
Folkpartiet 6,5 (–0,2)
Kristdemokraterna 3,9 (–0,1)
Sverigedemokraterna 3,4 (–1,6)
Övriga 2,0 (+0,2)
S, V och MP får tillsammans 49,0 procent
M, C, FP och KD får tillsammans 45,6 procent
Undersökningen ger en signal till alla rödgröna valarbetare att det är match fram till valdagen. Inget annat duger!
Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, opinionen, opinionsläget, val 2010, valet 2010, socialdemokraterna, moderaterna,
16 kommentarer:
hhahahahahahahahahahahahahahhahahahahahahahahahahhahahahahahahahahhahahahahahhahahahahahahahahah skojar du? menar du att sossarna hade klarat av att skaka fram mer jobb under denna nergång? detta var en humoristisk blogg!
Så länge Mona Sahlin leder partiet finns ingen anledning för oro. Även om sossarna inte får regeringsmakten kommer Mona att lysa som en klar sol över alla svaga. Bara hennes blotta närvaro i svensk politik kommer att göra att alla vill följa partilinjen.
Turbosossen.
”Jag skulle gissa att den moderata framgången mer är en omfördelning av väljare inom de borgerliga partierna än mellan blocken.”
Alliansen ökar med 4%, så gissa en gång till :-)
Det framgår tydligt att Moderaternas uppgång inte kan komma ifrån det borgerliga lägrets egna väljare. Rörligheten inom blocken står inte i paritet med Moderaternas ökning och Socialdemokraternas minskning. Det handlar således om att Moderaterna har lockat över sympatisörer ifrån Socialdemokraterna.
Det är olustigt, men samtidigt väntat att de enda som tjänar på att Mona Sahlin visar sig i debatterna är Moderaterna. Hon är sämre i debatterna, dessutom är hon galjonsfigur för en politik som folket röstade bort 2006.
Socialdemokraterna riskerar att försitta sina chanser genom att man inte tillräckligt tydligt har brutit med en föråldrad partistruktur och en allt för inflytelserik partiadel.
Det är tveksamt att prata om en förändrad politik när samma personer som förlorade valet 2006 har fått ansvar att utforma och leda partiet 2010.
Rådslaget handlade i mångt och mycket om liturgi, snarare än reellt politiskt inflytande. Allt som sändes upp till partistyrelsen för påseende kastades inte ut, men mycket anpassades av ledningen innan det gick ut för slutlig omröstning till medlemmarna.
Om vi undersöker valberedningarnas sammansättning och partiets främsta företrädare så kan vi i många fall se att personliga relationer går före partiets bästa.
Appropå etiketter, Ohly menar ju att han inte längre är "kommunist" sedan de strukit "K" i sitt namn och numera bara är "Vänsterpartiet". Med tanke på hur ni vill styra människors liv, val och hur de ska vara föräldralediga. Och med tanke på att ni vill ta ifrån vanliga människor deras pengar och de som bor "i de finaste husen" (läs: de flesta villor i Stockholm) måste återigen kanske flytta för att de inte har råd att bo kvar; är det inte dags att ni skippar "-demokraterna" och bara kallar er "Social"
Jonas, tyvärr kan man inte dra den slutsatsen att Socialemokraterna tappar till M. För att kunna göra en sådan slutsats så krävs det att båda parametrarna är statistiskt säkerställda. Förvisso kan man spekulera men resultatet blir inte korrekt.
Det finns mao inga indikationer alls på att S skulle tappa till M i denna undersökning.
Peter Strobl: Det är förhastat att dra slutsatsen, som jag gjorde. Vi vet däremot att många väljare gick direkt ifrån (S) till (M) i valet 2006 och att vi ännu inte har vunnit tillbaka många av dem.
Indikationerna finns där ändå. Mönstret upprepar sig. Efter varje "supervecka" har (S) tappat stöd. När inte Reinfeldt och Sahlin har mötts i några större offentliga debatter återvinner dem rödgröna sympatisörer.
Jag tror inte att dem Rödgröna kommer att förlora valet, däremot tror jag att Socialdemokraterna på sikt förlorar sympatisörer. Anledningen till det, tror jag, ligger i en grundmurad oförmåga till att förändra i partiets betongbunker och etablissemang.
Risken finns att Mona Sahlin & Co. blir Socialdemokraternas svar på Bo Lundgren, Gunnar Hökmark & Co.
Smart av socialisterna, eller hur - först rasera den traditionella tryggheten i hem och familj, sedan göra människor beroende av offentligt finansierade trygghetssystem varmed man har en garanterad majoritet av väljarna.
Mer om detta här:
http://jajamenmen.blogspot.com/2010/02/sveriges-kvinnor-socialisternas.html
"Det finns mao inga indikationer alls på att S skulle tappa till M i denna undersökning." Är du dum i huvudet eller försöker du skämta? Det är fullständigt glasklart att X antal väljare gått direkt från S till M annars hade undersökningen visat på något annat.
Men snälla Peter...
Nu har du väl kört all matematisk logik i kompostkvarnen ändå? Hur kan plus 3.8% för Moderaterna och 0.6% plus för Ursula-gänget balanseras upp av 0.3% i förlust för KD och FP?
Och det värsta av allt är att du suddar bort dina uppenbara vanföreställningar om att de moderata framgångarna enbart beror på rörelser inom Alliansen på din blogg när du möts av oss som ser matematiska formler som något lättförståeligt. Förklara istället hur du resonerade när du kletade ner "”Jag skulle gissa att den moderata framgången mer är en omfördelning av väljare inom de borgerliga partierna än mellan blocken.” Det stod på din blogg förut, det var din första reaktion.
Du vägrar se att det faktiskt finns folk som vandrar högerut från ditt eget parti, så benhårt övertygad om er egen förträfflighet att du inte kan se hur detta ens är möjligt.
Det är bara Moderaternas och Sverigedemokraternas siffror som är statistiskt säkerställda. Det betyder att man inte kan säga någonting om opinionsläget för de andra partierna utifrån den här mätningen.
Stefan, varken dum eller huvudet eller skämtsam.
Du kan inte dra några slutsatser om bara den ena parameterna är säkerställd och inte den andra. Det är det enda som är glasklart.
Jonas, intressanta kommentarer. Jag är inte så nära S,så jag kan bara betrakta på avstånd den sk förnyelsen, som jag förstår att du saknar.
Efter att följt partikongressen så tycker jag att det finns ganska mycket som indikerar nya vägval. Samtidigt tror jag S kan hämta fräschör i samarbetet med Mp.
En sak som slår mig är att när vi resonerar kring " superveckan " så bör vi komma ihåg att det var inte S mot M i debatterna bara utan också de rödgröna mot alliansen.
Jag har svårt att köpa argumentet att de rödgröna förlorar varje gång de är i rampljuset.Det låter för enkelt eller för " konspiratoriskt".
Jag vet inte om jag är för positiv eller du för negativ:), angående S ev förändring.
Betongpartiet har jag sett inifrån så jag vet hur det såg ut när det begav sig, och det jag ser och läser och hör visar på en kursförändring till det bättre. Det verkar som du kopplar Sahlin som person till de "gamla" strukturerna.
Inte helt säkert att det är helt rätt den kopplingen eftersom det finns nytt friskt blod bakom Sahlin.
/Peter
Ska vi räkna med den nyliberala matten så får Arrogansen mindre än 42% av rösterna då de overkligas parti helt riktigt förpassas till en lämpligare plats för deras politik, nämligen bakgården.
Så länge (s) tror att man kan vinna valet genom att skrämmas med högerspöket så kommer (s) att förlora valet. De rödgröna måste inse att valet kommer att avgöras om vilken statsminsiterkandidat som får störst förtroende.
Peter Strobl:
Mycket av den socialdemokratiska politiken är modern och framåtsyftande. I händerna på partiets interna maktelit blir däremot politiken styvmoderligt hanterad för opinions- och röstmaximering. Partiets interna liv och relationerna mellan etablerade politiker och deras positionerande inom partiet och i den politiska offentligheten bidrar till att den så kallade förnyelsen bara finns på ytan.
Jag har ingenting emot att idéer omprövas, utvecklas och förnyas. Det ingår i att vara socialdemokrat att vara pragmatisk. En del nyckelpersoner har försvunnit, andra kommit till. Däremot består bunkermentaliteten, "sosseriet". Där personliga relationer går före partiets bästa ironiskt nog ofta legitimerat som "för partiets bästa".
Slutligen: Jag tror att de Rödgröna kommer att vinna valet trots Mona Sahlin och hennes betongbunker. Den främsta anledningen till det är Miljöpartiet och Maria Wetterstrand. Det är således inte den rödgröna politiken som skrämmer väljarna. Det är mer av maktarrogans och systemförsvar som väljarna befarar.
Jag tror att väljarna tycker om den rödgröna politiken, men tvivlar på socialdemokraternas främsta företrädare. Det handlar inte om Mona Sahlin. Det handlar om hela partiets interna liv, de som sitter med den reella makten i partiet. De som låter partipiskan vina i alla frågor där ledarskapet kan tänkas prövas.
Medlemmarna har förvandlats till röstboskap, valberedningarna korsbefruktas av ledande företrädare och det sociala kapitalet förvaltas. Relationerna räknas som partiets bästa, snarare än engagemang. I synnerhet unga akademiker har en tendens att utmålas som hot, i synnerhet om de har agitatoriska egenskaper parad med politisk fingertoppkänsla utan att bilda allianser till enskilda individer.
Hej Peter! Jag är inte så övertgad som du är över de rödgrönas förtäfflighet i dagens samhälle. Jag röstade (s) när Erlander var statsminister. En gammal elektiker var hemma och gjorde lite eljobb. Han menade på att han aldrig kommer att stödja en regering som har kommunisterna med. Han har tidigare bara röstat (s). Han hade nu hört att Ohly grät när Berlinmuren föll. Tror inte du att fler tänker som den gamle elektrikern? / Lennart Karlsson.
Skicka en kommentar