De nya (m) blir gamla (m) när votering är begärd och ska verkställas

Den förre S-ledaren, Göran Persson, sa vid något tillfälle att de vackraste ord han visste var "Votering är begärd och ska verkställas". Kanske något torftigt vid första anblicken men tänker man till är det ganska stort: hela demokratin kommer till uttryck just den där stunden då frågan ska avgöras av de valda. De väljare som nu verkar strömma i god takt till vallokalerna utser sina ombud och förväntar sig att det program som utlovats också genomförs och arbetas för. Nyckelfrågan är förstås: Hur kommer de "valda ombuden för Sveriges folk" att trycka?

En sak är klar: De moderater som vill verka så nya i Sverige kommer, som Mats Engström lyfter fram i Aftonbladets ledare, att bli som de gamla. Nja, gamla och gamla. Det var faktiskt inte särskilt länge sen moderaterna stod öppet för krav som "skattetryck i Europanivå" vilket då handlade om kanske 250 miljarder i lägre skatteintäkter med åtföljande dråpslag mot välfärden. Och internt finns kraven på det gamla i högsta grad levande. Mats skriver:

Moderaterna i Bryssel har inte ömsat skinn. De tillhör den gamla skolan. Varför skulle de rösta annorlunda nästa mandatperiod än de gjort hittills?

Efter den 7 juni kommer det moderata valmanifestets värde att falla snabbt. Då är det personerna vid röstknapparna som har makten, inte imageskaparna på det moderata partikansliet.

Ledande moderater. som Kent, invänder förstås. Men studera fakta om t.e.x miljöpolitiken och läs Naturskyddsföreningens granskning. Det är mycket retorik men tomt på praktik.

Det är främst partiernas program som väljarna ska värdera. Hur driver man jobben och kampen mot arbetslösheten i EU? Vad har man för förslag för att möta klimat- och miljökrisen? Som jag tidigare har bloggat om tycker jag att gårdagsdebatten var klargörande. Mona var tydlig om jobben, miljön, löntagarnas trygghet. Reinfeldt blev totalt stum när Mona pressade om varför regeringen säger sig ha för lite pengar till satsningar för att möta jobbkrisen men tydligen så mycket att man har råd att sänka skatter. Reinfeldt tittade ner, var tyst och måste rimligen har tappat mycket av det förtroendekapital han hade skaffat sig före debatten.

Efter Sahlin-Reinfeldt uppträdde en brokig skara småpartier. Schyman skarp som vanligt. Sd-företrädaren som förstås inte får väljas in i parlamentet. Och så den nya uppstickaren, Piratpartiet. Ser man aktiviteten och den entusiasm som verkar råda så går det att känna viss avund. Men det ska lika lite som "min rätt att ladda ner vad jag vill"- frågan garantera en plats i Europaparlamentet. Det blir så talande när Christian Engström tvingas sitta tyst i viktiga ämnen. Partiet har ingen politik på de flesta områden där knapparna ska tryckas.

Läser man om Pp:s strategi om man väljs in i riksdagen så ökar tveksamheten. Man skriver bl.a väldigt utförligt om hur man ska bete sig vid en regeringsbildning. Man

"släpper fram en regering. Troligen det block som fick minst röster i valet, så att de andra, "segrarna", känner sig snuvade på regeringsmakten

De nya moderaterna blir som gamla i EU-parlamentet. De nya partierna saknar heltäckande politik. Väljarna får inte veta vilken knapp deras företrädare trycker på när votering har begärts. En bra lösning är väl att rösta fram partier och kandidater som faktiskt vet vad de vill, står för värderingar som man känner till och som har en konkret politik att berätta om före valet.

Bloggar: Sandro Wennberg, Sara Yazdanfar, Tord Oscarsson, Claes Kranz, Haningeposten,
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, eu, eu-valet, moderaterna, fredrik reinfeldt,