I debatten under senvåren har skattefrågor haft ett, vad jag menar, orimligt fokus. Det har på något sätt blivit helt legitimt att se minskade intäkter som liktydigt med "ökade resurser". Skattesänkningar som till största andelen går till personer och hushåll med redan ganska hyggliga inkomster "tillåts" pratas utan krav på finansiering med riktiga pengar.
"Rödgrön fördel" nummer två är ett av de starkaste korten: Väljarna sätter kvaliteten i välfärden före sänkta skatter, det vill säga samma prioritering som de rödgröna. Nu lägger man en bedömning på regeringen: gör Borg och Reinfeldt bedömningen av ett utrymme för fortsatta skattesänkningar och /eller reformutrymme är det ett utrymme som de rödgröna också (förstås) kan använda. Det går till kvalitetshöjningar i välfärden.
Och precis som i mina frågor till Reinfeldt inför Almedalstalet, kräver Sahlin o Co besked av Reinfeldt om kommunpengar. Det finns mycket stor anledning till det: Det är inte bara fortsatta skattesänkningar på riksplanet som utlovas. I landstinget ska skatterna ner "tioöring för tioöring". I min egen hemkommun förnekar alliansen att deras mål handlar om 300 miljoner men faststår ändå att Huddinges skattenivå ska ner till ett "genomsnitt i länet". Och praktiskt blir deras förslag här en tioöring i sänkt skatt 2013.
Valet av förbättrad kvalitet i välfärden före fortsatta sänkta skatter: Rödgrön fördel nummer 2.
Tidigare i serien om "Rödgrön fördel".
- 3 juli: "Offensiva ROT-förslag"
Mer att läsa:
- "Uppladdning inför Almedalen": Eget inlägg.
- Mina tankar inför Mona Sahlins tal.
- Mina frågor till Reinfeldt inför hans tal i morgon söndag.
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, almedalen, val 2010, valet 2010, rödgröna, rödgrön fördel, mona sahlin, skatter, välfärd, skola, sjukvård, förskola,
8 kommentarer:
Så då är det OK att alliansen sänker skatten med ett par hundra miljarder (totalt sett under ett antal år) som motsvarar kostnaden för eran "välfärdssatsning" på höghastighetståg ?
Eller matchar ni det mot annan "välfärd" ? Kanske fler ubåtar från Kockums, ett par fina tunnlar i närmsta ås ?
Det du säger är att vi inte kan räkna med någon typ av skattesänkning med de rödgröna vid makten ... det blir som vanligt alltså, inte ens pensionärerna får något ...
Hmm, Jonas allt i livet handlar inte om skattesänkningar.
Inte i mitt liv i varje fall. Jag röstade för alliansen, kanske inte primärt för skattesänkningar utan för en trötthet gentemot Persson administrationen.
Men, endast den blinde ser inte de problem som finns i skolan idag. Endast den blinde ser inte de problem som finns i sjukvården, ja i det vi kallar välfärd.
Vi har en skola som går på knäna, med neddragningar, resursbrist, tokstora barngrupper.
Alliansen fick min röst en gång, men de får den inte två gånger.
Varför?
Vi har kommit till en punkt i Sverige när det gäller min plånbok först och skit i andra sedan.
Allt handlar om kronor och ören hit så jag kan konsumera mer. Och utan att tänka på att vi behöver ett samhälle i balans. För dummare en så är jag inte än att någonstans måste dessa pengar tas ifrån.
Men för den som inte vågar se, så kommer man inte heller se något.
Sedan tycker jag att utan en modern infrastruktur så är Sverige hopplöst efter på den konkurrensmässiga kartan. Och då menar jag efter. Få länder i Europa har en så eftersatt infrastruktur som Sverige. Det är bara att ge sig ut i Europa och konstatera själv.
Men som sagt, jag vill inte betala mer skatt än nödvändigt, men när det blir ett ideologiskt självändamål då ställer jag mig utanför.
De viktiga är att de som blivit eftersatta ges möjlighet att komma ikapp, varandes sjukskrivna eller arbetslösa.
Det är det viktiga, inte om jag har möjlighet att springa till MediaMarkt en gång extra i månaden.
Att något av partierna i den rödgröna koalitionen kommer att få min röst det är alldeles klart.
För allas skull och för min egen skull som förra valet lade rösten på alliansen. Det blir min egen självupprättelse.
Välfärd? Klassiskt bondfångeri skulle jag snarare vilja kalla det.
Det påminner alltför mycket om den klassiska bilden av Första Världskrigets gulaschbaron som sitter vid middagsbordet när hunden kommer och vill ha mat. Gulaschbaronen skär av svansen på hunden och matar honom med den och hunden ser tacksam ut.
Dessa 12 miljarder hämtas ur våra fickor för att planlöst ösas över offentlig förvaltning. Men detta ger ingen ökad välfärd. Erfarenheterna hittills visar att det mesta stannar i utbyggd administration (OK, det blir jobb där men mycket DYRA jobb).
"Oppositionen förslår mer pengar till kommunerna i syfte att få fler
anställda inom välfärdstjänsterna. Aktuell forskning baserad på svenska erfarenheter talar dock emot att höjda statsbidrag får denna effekt." (Andreas Bergh och Henrik Jordahl, FORES Policy Paper 2010:3).
F ö är redan lärartätheten en av de högsta i världen.
Pengarna kommer att inte användas för medborgarnas bästa utan för att smörja den kommunala (s)-maskinen. Inte för inte sade Kommunals nya ordförande efter att hon blivit vald att det viktigaste för henne är - inte att främja medlemmarnas intressen - utan att lägga allt krut på en rödgrön valseger i höst.
Så länge som den perverterade bilden "välfärd = ökande offentliga utgifter" kvarstår blir den politiska diskussionen snedvriden. Tänk om (s) kunde vara så ärliga att de deklarerade sin verkliga åsikt: "Politikerna har för lite makt och medborgarna för mycket (tack vare Reinfeldt). Vi måste åtgärda det." En okunnig (s)-politiker vet alltid bättre än en kunnig medborgare hur hans pengar ska användas.
Jag hade lite hopp om (s) för del år sedan när SSU:arna Tomas Eneroth och Karl-Petter Thorwaldsson började tala om begreppet "egenmakt". Men tyvärr rann det ut i sanden och (s) fortsatte sin kamp för sitt idealsamhälle med en stark stat och en svag medborgare som kan styras och manipuleras med olika former av bidrag.
Vad händer om Alliansen plötsligt inser att "jo de rödgröna har nog rätt, vi satsar också 12 miljarder på kommunerna"? Kommer ni lägga 24 miljarder då? Men nyss räckte det med 12?
Det är numera helt uppenbart att ni inte har någon egen politik! Ni är som en pizzeria som lovar att matcha grannpizzerians Capriciosa med 5 kr... Billigt, ogenomtänkt och ansvarslöst.
@Thomas, hur hjärntvättad kan man bli?
Den kommunala (s) maskinen? Säg det till alla lärare, förkollärare,etc etc inom alliansstyrda kommuner som just nu går på knäna!
Det är just den hjärndöda argumentationen, rör inte min plånbok, som gör att jag likt andra kräks på Reinfeldt. Egenmakt?
Det har vi fått i det alliansövervakade Sverige. Åhh vilken underbar frihet!
Det är uppenbart att de rödgröna släppt på alla begränsningar nu.
Man behandlar skattebetalarnas pengar som om de vore monopolpengar man kan leka med.
Istället för att ange vad man ska använda pengar till, hur pengarna ska tas in , från vem pengarna ska tas så lovar man bara vitt och brett att man alltid kan satsa mer på "välfärd" ...
Nu vet vi ju att välfärd för de rödgröna är allt som stat ägnar sig åt, oavsett om det är borrhål i Hallandsåsen eller höghastighetståg...
En bedrövlig ekonomisk politik.
Som vanligt är högertrollen ute och cyklar.
När "arrogansen" lyckas förvandla ett överskott på 70 miljarder till ett lika stort underskott då är herr högertroll tyst och är inte intresserad av att fråga vem som skall betala lånekalset.
Vilket underskott dillkvisten ? Du bara dillar på ...
2002-2006 ökade statsskulden.
2006-2010 minskade statsskulden
Vad jag sett idag så är Sveriges budget i princip i balans:
http://di.se/Artiklar/2010/6/16/209129/Statens-ekonomi-i-hogform/
Den färska prognosen 14 miljarder kronor 2010 och till 8 miljarder 2011, är 39 respektive 28 miljoner lägre underskott jämfört med marsprognosen. Det är också långt lägre än förhandsbedömningarna från SEB och Nordea, som spådde mer än dubbelt så högt underskott jämfört med dagens besked från Riksgälden.
De kvarstående underskotten består mest av utlåning till andra länder med mer trängd kassa, till exempel Lettland.
”Om man exkluderar vidareutlåning är budgeten i det närmaste i balans”, skriver Riksgälden.
Statsskulden kommer att vara kvar under 40 procent. Statsskulden beräknas bli 1190 miljarder kronor i slutet av 2010 och 1 178 miljarder kronor i slutet av 2011. Det motsvarar 37 respektive 32 procent av BNP.
Skicka en kommentar