torsdag 14 oktober 2010

En eftervalsdebatt som leder framåt är inte ett rosornas krig

Dagens fokus verkar vara en frånvarande riksdagsledamots vara eller inte vara. Samtidigt ser jag nu hur ganska många alliansbloggare och medier kramar om en (S)-företrädare som har gjort något annat: Försökt ge sin ärliga och uppriktiga beskrivning av hur valet kunde gå som det gick. Krama och krama, föresten: Expressen gör det till en konstlad motsättning mot Sahlin. Jag tror att både partiledning, medlemmar och sympatisörer inser att det handlar om något helt annat. Hur göra partiet starkare inför nästa val.

Skitsamma just nu att jag själv har skrivit åtskilliga inlägg där mina åsikter bryter mot delar av det Ilija tar upp i Veckans Affärer. Det kan handla om det rödgröna samarbetet, exempelvis. Men inget snack om att alla som är måna om en växande och starkare socialdemokrati måste ta inlägg på mycket stort allvar.

Ilija tar en hel del av det jag hade med i min egen valanalys. Okey; jag kallade inte förmögenhetsskatten pervers. Jag tolkade heller inte fastighetsskatten som ett återinförande utan att det i stort var en reform som skulle ge plus för de flesta. Det där är ämnen som måste debatteras vidare i valanalysarbetet, precis som mycket annat.

I artikeln får IB en del frågor som jag menar måste "borras vidare i"

Utdrag:

Vilken var den största s-missen i valrörelsen?
”Avsaknaden av politik. Det saknades en helhetsdiskussion om vår vision. I stället för att förklara vår helhetssyn bildade vi ett slags lapptäcke av sakfrågor och kompromisser som inte hängde ihop.

Vad borde valrörelsen handlat om?
”Att kombinera tillväxt med fungerande välfärdssystem är historiskt det som varit socialdemokratins paradgren. Det borde vi berättat. I stället för att föra en sjukförsäkringsdebatt som handlat om enskilda fall borde vi förklarat hur vi vill att ett nytt sjukförsäkringssystem ska se ut.”
Har s fokuserat för mycket på minoriteter?
”Jag tycker det. Återigen, socialdemokratin har varit framgångsrik när den har varit generalistisk och riktat sig till de breda samhällsgrupperna. En politik riktad bara mot fattiga är en fattig politik. En politik riktad mot samhällets breda grupper gynnar också minoriteterna.”

Och vad är hemläxan?
”Nu är vi på botten, men det kan fortsätta utför om vi inte tar oss i kragen. Det finns två vägar att gå. Antingen så fortsätter man på den inslagna vägen med sakpolitiska kompromisser. Eller så fokuserar man på de ideologiska rötterna och återupprättar partiet som den moderna, progressiva och reforminriktade kraften i svensk politik. Jag är övertygad om att de gamla Socialdemokraterna skulle sopa banan med de nya Moderaterna.”

Så långt citat. Den som vill kan läsa min egen analys nedan. Det där är inte rakt igenom min åsikter. En central del i valanalys och eftervalsdebatt för framtiden måste ta utgångspunkten i hur den väljarkår som faktiskt röstar, har uppfattat oss, har för värderingar, ser för samhällsbrister och önskar för framtiden. Att socialdemokratin ska utgå från samhällsbrister och formulera egna drömmar och konkret politik är självklart. Den måste nu börja i ärlig debatt. Det är inte per definition ett "rosornas krig".

Fler som bloggar: Kent Persson, m, som får skrivlust av debattutspelet, Anders Nilsson om en "debatt som tog slut, Mattias Lundbäck om begåvade människor, Politikerbloggen skriver också. Roger Jönsson om alternativ i välfärden, Martin Moberg om Per Schlingmanns nya jobb, Henrik Mörth som gästbloggar hos Lena Sommestad, Röda Berget om Schlingmann, liksom Johan Westerholm.

DN; Ibbe Baylan i Expressen,


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,