Även en vinnare bör tänka över sin position. Så gör borgerlighetens ledande tankesmedja, Timbro, i ett inlägg på dagens DN Debatt. Inlägget är nog ett nålstick i armvecket på en och annan som sätter likhetstecken mellan fortsatt maktinnehav och framgångar på djupet i politiken. Timbros VD Markus Uvell ser i och för sig en stark moderat rörelse men varnar för att det beror på en enda sak: förtroendet för moderaterna om den ekonomiska politiken. Uvell skriver:
Samtidigt befinner sig borgerligheten i bred mening i ett mycket utsatt läge. På flera viktiga punkter riskerar valet 2010 att bli en Pyrrhusseger – det vill säga efter ytterligare en sådan seger riskerar det borgerliga politiska projektet att vara förlorat
Trots att allianspartierna har haft makten i fyra år och blivit omvalda menar Uvell att det finns ett "idémässigt vacuum" i borgerligheten som riskerar den framtida maktpositionen. Uvell gör här samma analys som moderatledaren Reinfeldt gjorde redan i sina 90-talsböcker om "det sovande folket" som var så ideologiskt förankrade i arbetarrörelsens värderingar att också borgerligheten måste låta "sossig" för att vinna val. När nu maktfrågan är löst för ännu en period menar Timbro:
Alliansens politiska landvinningar måste nu följas upp med insatser som bryter sönder vänsterns dominans i svenskt samhällsliv i stort.
Har man läst sin Reinfeldt vet man att det är skillnad mellan praktisk politik och de värderingar man står för. Man kan vara hur idémässigt förankrad som helst och stolt för det: nås inte makten blir livet inte särskilt roligt. Men när det nu är gjort menar Uvell att borgerligheten måste ta fler steg framåt.
Och på samma sden journalist, kulturarbetare, forskare eller föreningsordförande som ifrågasätter den dominerande politiska kulturens idéer får svårare att bli framgångsrik...Denna process – som handlar mer om maktdominans i sig än om Socialdemokraterna som parti – är ur ett demokratiskt perspektiv djupt osund. Om den tillåts fortgå under lång tid kommer den att långsamt förgifta det demokratiska samtalet, genom att stora delar av samhället i praktiken agerar som stödtrupper åt den dominerande politiska kraften. De som borde ifrågasätta och utmana blir makthavarnas nyttiga idioter.Det finns en del avsnitt i Timbros analys som förtjänar vidare debatt. Var exempelvis kristdemokraterna tal om "verklighetens folk" och den underton av politikermisstro som det bygger på så klockrent? I alla fall verkar väljarna inte bara ha avfärdat KD. I valet 2010 ökade förtroendet för politiken som sådan. Kd:s misstroidéer åkte rejält på pumpen. Det var nästan samma budskap som förr från moderaterna, det parti som växt efter att man släppt politikskepticismen. Nu försökte alltså Göran Hägglunds parti och misslyckades. Finns verkligen utrymme för politiska landvinningar på det området?
Även om jag i min egen analys av "eländesvalet" skrev om nödvändigheten för (S) att stärka sitt ekonomiska alternativ i politiken där alliansen idag leder med hästlängder tror jag det är en alltför enkel slutsats av valresultatet. I alla val är trovärdighet i detta nödvändigt för att vinna och en fråga som ligger som en bas och bedömningsfaktor i andra frågor. Men som min egen analys visar finns det en rad områden och helheter som säkert hade minst lika stor betydelse för valresultatet.
Efter Uvells inlägg kvarstår möjligtvis en central fråga som säkert många funderar över. Uvell skriver:
Rätt utnyttjad kommer denna öppning att kunna resultera i inte bara en borgerlig politik utan på sikt också i ett allt mer borgerligt samhälle, på djupet.
Om det vi nu ser, borgerlig politik, inte berättar sagan om vad det mer långsiktiga borgerliga samhället är. Vad är det då? Vilka förändringar av samhället skulle det innebära? Vilka drömmar och intressen döljer sig bakom den retorik som var så viktig för att få förtroende, den något mer "sossiga" retoriken?
Eftersom jag tror stenhårt på att politik också handlar om kontraster, skillnader och värderingsmässiga vägval kan inte eftervalsdebatten i (S) enbart handla om egna förträffligheter och misslyckanden utan också visa på kontraster i långsiktiga vägval jämfört med de borgerliga. Därför är dagens DN Debatt också viktig för vår fortsatta förnyelse.
Fler som bloggar:
- Johan Westerholm om S förnyelsearbete.
- Magnihasa om klass...
- Peter Karlberg med eftervalskommentarer och relevans....
- Hållplats Hådén om de blå i det blå...
- Peter Högberg om S kriskommission..
- Annika Högberg om förklädd politik..
- Landstingsledamot Lundbäck om pyrrhusseger?
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, timbro, moderaterna, alliansen, socialdemokraterna, eftervalsdebatt, ideologi
