Olika medier spekulerar vilt om splittring på S-kongressen. De har generellt sett ett ganska magert underlag för detta. Frågan om vinster i välfärden är ändå ett område där ombuden ska jämka samman olika uppfattningar till en hållbar helhet. Där finns det skillnader. Ska vinster vara helt tillåtna i skola och sjukvård? Ska all vinst gå tillbaks till verksamheterna? Räcker det att höja kvalitetskraven för att lösa frågan?
Möjligen är inte Svenskt Näringsliv den allra bästa "medlaren" i den frågan. Men på dagens DN Debatt riktar näringslivsföreträdarna sina blickar mot Älvsjö i ett försök att stilla kongressombudens upprördhet av de rapporter som kommit om stora överföringar av skattepengar i form av vinster.
Som argument för vinstuttag i välfärdsverksamheter använder Svenskt näringsliv den långtidsrapport för sjukvården i Stockholms län som jag har lyft fram tidigare. Att gapet mellan intäkter och kostnader för vården ökar skulle alltså motivera att vinster förs över från verksamheter till vinstuttag? I artikeln skriver näringslivsföreträdarna:
Enligt Stockholms läns landstings långtidsutredning blir underskottet för sjukvården i Stockholmslandstinget 15 miljarder kronor 2020. Ett förbud mot vinstsyftande företag är i ett sådant läge obegripligtMellan 17 och 33 miljarder år 2025 är den korrekta bedömningen. Men hur ett hot om underskott och resursbrist motiverar försvar för vinstuttag är något som inte besvaras. I artikeln talas om att det finns rationaliseringsmöjligheter. Rätt så. Frågan är fortfarande om de möjliga, inbesparade slantarna ska tillbaks till patienterna som söker vård eller avsättas till utdelningar till ägare av allt färre och allt större privata vårdföretag.
Förhoppningsvis blir kongressdebatten klargörande på den punkten, något som Svenskt Näringslivs företrädare också önskar. Däremot är kanske sannolikheten mindre att man gläds över beslutet.
Jag läser om en artikel i GP att Mona Sahlin, Marie Granlund och Ylva Johansson berättar om förslagen till beslut. Att alternativ i välfärdsverksamheter är något som tillför - inte hotar - är utgångspunkten. Om den överskeppning av skattepengar i form av vinster i företagen skriver de tre:
Vinster eller överskott inom vård, skola och omsorg är inte fel. I såväl offentligt som privat driven verksamhet behövs ett överskott för att kunna investera i den pedagogiska verksamheten, för att utveckla arbetsmiljön för elever och lärare och för att förbättra kvaliteten i vården.Och frågan är kanske större än bara en avvägning om pengarnas användning. I grunden handlar det om hela vårt välfärdssystem där principer om "vård efter behov" och "finansiering genom skatter efter bärkraft" hotas om ekonomiska intressen styr vården. Mona Sahlin gav en tydlig illustration av det i sitt inledningstal:
Frågan är hur vinsterna eller överskotten används. Vår utgångspunkt är att skattepengar avsedda för välfärden ska användas för att höja kvaliteten i välfärden – inte till vinstuttag.
Praktiskt inrymt, mitt i det skattefinansierade Södersjukhuset i Stockholm, ligger Arrhythmia. Där kan du genast få hjälp med störningar i hjärtrytmen, trots att väntetiden är sex månader. Om du kan plocka upp 150 000 kronor ur fickan. Så har de gjort. Då är det väl så de vill ha det?Mer om S-kongressen:
- läs på (S) hemsida som sammanfattar kongressbesluten här.
-NetRoots har inlägg från progressiva bloggare.
- Nya inlägg från Mitt i Steget, Anna Vikström, Johanna Graf, Claes Krantz, Ulricehamnsbloggen,
Eva Rundkvist,
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, kongress, jobbkongress, jobbkongressen, mona sahlin, socialdemokraterna,
7 kommentarer:
Varför törs varken höger eller vänster sätta stopp för invandringen till vi börjar få jobb igen? Varför inte återinföra Lucia-beslutet?
Mona Sahlins, Marie Granlunds och Ylva Johanssons artikel i GP var MYCKET tydlig och välformulerad. Var det därför GPwebben utsattes för en hackerattack och låg nere i hela sju timmar? :-)
Feminix: det är ju inte så att det finns ett visst antal jobb i ett land, som befolkningen oavsett hur stor den är ska dela på. Länder med större befolkning har uppenbarligen fler jobb. Med befolkningsökning i Sverige ökar även antalet arbeten. Att sätta stopp för invandring tills vi börjar få jobb igen som du föreslår är därför kontraproduktivt.
Karin! Om det är så enkelt som du påstår, varför finns det miljoner arbetslösa i Afrika och Mellanöstern? Varför är 70-80% arbetslösa i förorternas invandrarghetton? Var finns jobben? Sverige tillverkar ju inget numera, när låglöneländerna konkurrerar ut oss? Ska vi stryka varandras skjortor? Vad ska de tusentals nyanlända jobba med? Arbetsförmedling? Vad?
Feminix: det är inte jag som förenklar - jag kritiserade ditt förenklade påstående som verkar utgå ifrån att med invandring ökar konkurrensen om jobb i mottagarlandet. Antalet jobb är inte en fix summa. Med fler personer ökar antalet arbeten eftersom behovet av att köpa saker liksom behovet av tjänster ökar.
Vad menar du med förorternas invandrarghetton, och vilken källa kommer siffran 70-80% ifrån? Utrikes födda har som grupp lägre sysselsättning än inrikes födda, men det är ju ingen homogen samling människor - man bör även hålla i minnet att kommer man hit som vuxen tar det några år innan man har lärt sig språket och kommit in på arbetsmarknaden vilket påverkar sysselsättningstalen.
Vad gäller arbetslöshet i fattiga länder i olika delar av världen är det ju även där en heterogen samling, men jag kan inte se annat än att en starkt bidragande orsak är rikare delars ovilja att bidra till en mer rättvis global fördelning av världens ekonomiska resurser. I några av länderna bidrar misshushållning med de ekonomiska resurserna av landets ledare till situationen.
Hur tänker du när du föreslår att man ska stoppa invandringen tills det blir fler jobb - ska människor som söker asyl från förföljelser och krigsområden nekas detta tills den svenska arbetsmarknaden förbättrats/den globala ekonomiska krisen avtagit? Eller är det arbetskraftsinvandringen du vill stoppa, dvs att ingen ska få jobb i Sverige och kunna flytta hit av den anledningen tills det blir fler jobb, utan att alla jobb ska gå till boende i Sverige? Det måste i så fall innebära att boende i Sverige inte kan förvänta sig att under lågkonjunkturer flytta till jobb i andra länder? Ska detta gälla även studenter som söker sig till utbildningar i Sverige - och omvänt svenska studenter som vill studera utomlands? Hur menar du annars?
Feminix: Du menar att sen när jobben kommer så...?? Har kollat din blogg och det verkar inte vara just jobbristen som är ditt huvudsakliga engagemang...?
tack karin :-)
/P
Med två miljoner som har invandrarbakgrund behöver vi inte fler. Först när det blir brist på arbetskraft kan det vara ok med en liten arbetskraftsinvandring. Lucia-beslutet från 1989, som sossarna då införde med "endast-kvotflyktingar-politik". Det bör införas igen. Det var sunt förnuft när sossarna införde det och det är sunt förnuft idag, när SD vill ha det.
Skicka en kommentar