Jobbävning och ilska över pånyttfödda samhällsklyftor

Så har ordet "massarbetslöshet" kommit till Sverige. Det land som leds av makthavare som lovade dess absoluta motsats. Samma dag som regeringens fullständiga kapitulation presenterar socialdemokraterna resultatet av sitt jobbrådslag. Ett brett program för nya jobb, utbildning och trygghet som resultatet av att partiet i valrörelsen 2006 fick sparken därför att man glömde jobbfrågan. Kontrasterna blir ännu tydligare mellan en regering som pratat sig till en positiv bild när det gäller jobbskapande men som i praktiken inget gör och ett offensivt oppositionsparti som alltid satt jobben först men som faktiskt trodde att högkonjunkturen skulle ge framgångar.

SvD:s Göran Eriksson beskriver dagens presentation av finansministerns prognoser et som en "Skräckfilm i overhead-version”. Samtidigt som krisen skakar om oss alla sägs att pengar saknas för snabba insatser för att få fart på ekonomin och rädda jobben. Då plötsligt är pengarna slut. Men som Karin mycket riktigt skriver i ett inlägg så har inte Borg snålat på allt: !"

.. snålar gör han ju inte när vi kommer till det. Skattesänkningarna alltså.."

Samma tema lyfter Åsa fram. Här går en djup ravin mellan de politiska alternativen i Sverige. Borg och Reinfeldt kan utan att blinka snacka om "slut på pengar" och "kris" i ena sekunden och strax därefter göra helt motsatt bedömning att det flödar av överskott som ger utrymme för sänkta skatter och nästan allt av detta till folk som redan har det ganska bra.

Varningarna är nu tydliga till finansministern SKL:s Stefan Ackeby beskriver det som att:

– Det kan handla om att lägga ner skolor och vårdcentraler. Människor får längre resväg och det blir längre köer till vården. Personalen kommer att få en hårdare arbetsbelastning, säger Stefan Ackerby

Mitt i alla bedrövelse kan jag känna ett hopp till de som resonerade som den byggnadsarbetare som yttrat sig på ett möte: "Visst, hade han sagt, kan jag se att det är mer kvar när skatten är betald. Men det är förbannat svårt att känna annat än vemod när min mamma samtidigt, trots små marginaler, har fått sänkt pension". Solidariteten finns kvar i Sverige, förstås inom familjer men också i stort. Jag tror att det är en förklaring till att den nuvarande regeringen faktiskt har sämre stöd i opinionen än den rödgröna oppositionen. Väl är väl det. Och Anders Löwdin, Arvid Falk, fångar det bra:

Att mildra jobbkrisen och ge människor hopp i vardagen, ja det är i högsta grad att ta ansvar för Sveriges ekonomi. Ska det vara så svårt att förstå?

Läs också inlägg av bloggarna Ett hjärta rött, Sjölander, Mitt i steget, Kalle Sandström, Peter Swedenmark,

Aftonbladets Lena Mellin. DN,
Johan förmedlar fler blogginlägg om den viktiga jobbävningen.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, jobbävning, arbetslöshet, fredrik reinfeldt, utanförskap, jobben, regeringen, alliansen, socialdemokraterna, mona sahlin, förmögenhetsskatt, skatter, rättvisa, KI, konjunkturinstitutet