Ser att varslen fortsätter, om än med något dämpad takt. 221.744 personer var förra veckan inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 74.932 fler arbetslösa än motsvarande vecka 2008. Arbetslösheten slår hårt mot enskilda, mot samhällsekonomin och därmed också mot välfärden och dess finansiering. Jag undrar om det någon gång i Sveriges historia har hänt att en regering sluppit så lindrigt undan från kritik och ansvarsutkrävande? I sak borde det vara självklart oavsett vem som styr. Men kraven borde ställas mångdubbelt mot den moderatledda regering som nu styr: hela deras förtroendekapital bygger på jobbfrågan och kampen mot utanförskapet. Det förtroendet gavs i en tid av högkonjunktur och nya jobb där man tvingades mixtra med definitioner av arbetslöshet för att bygga ett "case". Nu är det skarp, hård och rå arbetslöshet som drabbat människor. I det läget slutar granskningen, kritiken och ifrågasättandet. Visst, en del bloggar fortsätter jobbävningen, något som med jämna mellanrum sammanfattas av Johan. Däremot: Knappt en rad i form av skarpa politiska analyser på ledarsidor, nyhetsartiklar eller i TV om detta. Tragiskt!
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, jobben, jobbävning, välfärd, kommuner, SKL, arbetslöshet, AMS, socialdemokraterna, regeringen, alliansen