Wiki berättar: MS Titanic hamnade den 14 april 1912 klockan 23.40 (tid ombord) i sjönöd efter att hon gått på ett Isberg cirka 600 NM sydost om Newfoundland. Fartyget började sända SOS, CQD och Carpahtia svarade och började sätta kurs mot olycksplatsen. RMS Titanic började snabbt ta in vatten på sina fem första sektioner och fick aktern att gå ner och vatten rann över skotten. De cirka 2 200 ombordvarande började evakueras från fartyget. Dock så halvfylldes livbåtarna för bara de 700 passagerarna. Fartyget sjönk med fören neråt den 15 april 1912 klockan 02.20 (tid ombord).
Socialdemokratin tillhör historiens mest inflytelserika och succéartade rörelser. Möjligtvis är partiet på så sätt något av politikens Titanic. Den stora styrkan har varit - och ÄR - att dess värderingar och politiska färdriktning delas av så stor andel av svenska folket. Socialdemokratin har nått framgångar bl.a. genom fokus på en generell välfärd som är till för alla och samtidigt betalas för alla genom skatter efter bärkraft. Olika samhällsskikt har i stort enats kring idén om jämlikhet som viktig för samhället. Att moderaterna, den svenska högern, har lyckats nå regeringsmakten, handlar om att man i ord försökt ge sken om att man också i praktiken gillar denna socialdemokratiska samhällssyn.
Kan en LO-ordförandes agerande i ett pensionsbolag slå sönder allt detta? Är detta det isberg som sänkte Titanic? Visst. Moral och att hålla sig till värderingarna är A och O. Gör man inte det vrids förtroende till dess motsats. Men en nyckelfråga är om verkligheten är sån? Eller ser vi en situation där en skapad bild av agerandet göra att det börjar mullra i leden, förtroendet dala och till slut resultera i en nedåtgående spiral. Den bild som människor får sätts mycket av medierna. Tack vara nya medier ges kanske en mer nyanserad bild. Men för den stora majoriteten är "gammelmedia" även nu källan till information om politikens skeenden.
Till det värsta en politiskt aktiv kan göra är att ge uttryck för negativ kritik mot de som utgör den s.k tredje, ej demokratiskt valda, makthavare: journalisterna. Visst förs debatt kring etik och moral i medierna. Visst fanns en tid då man också uppmärksammade journalismen...dvs det i medierna som säger att makthavare i övrigt är "lömska" och därför behöver den oberoende och "neutrala" journalister som omformulerar budskap från politik till väljare till "vad som egentligen är sant". För att vara rak: just nu får denna "lag" vara. Jag är förbannad! Inte utan viss sannolikhet kan detta blogginlägg mötas med kommentarer som "när det krisar skyller S på media". Helt fel! Den kritik som här förs fram har gällt för min del under lång tid. Mycket lång tid. Även när opinionssiffror varit höga.
Såg igår precis som Jan Andersson på tre personer i Agenda som tillhör Sveriges absoluta tyckarelit: Greider, Gröning och Bergström. Tre personer som uppträder i snart sagt varje program med "objektiva" kommentarer. Såg i samma Agenda en av detta "skrå" intervjua landets statsminister. Det var mähä. Det var i alla fall halvfjäsk. Det var totalt undvikande av centrala frågor som på något sätt skulle kunna vara svåra för Reinfeldt att besvara. Hur kan t.ex. landets regering hänvisa att man inte har råd att göra något åt jobbkrisen därför att man är "mån" om ekonomin? Svensk journalistkår är nu till 100 procent inriktad på att avrätta del efter del av arbetarrörelsen. Man frågar sig varför man är så uppenbar i detta genom att inte ställa till ansvar efter position utan just av skälet att man tillhör någon av arbetarrörelsens grenar. Skandal "AMF" är i mediabilden LO;s problem, inte Svenskt näringslivs som är ordförande och har halva styrelsen. Arbetslösheten var ett stort problem för S när högkonjunktur rådde och i många delar av landet nära noll, men inte något som moderatregeringen har något ansvar för när till och med massarbetslöshet hotar. Statens ekonomi har vänts från stora överskott till underskott: Ingen ifrågasätter i medierna. Bostadsbyggandet rasade före finanskrisen därför att regeringen drog bort stöden. Ingen journalist ställer frågorna. Exemplen kan mångdubblas.
Det värsta när man ser detta usla yrkesutövande när det gäller granskning av makten är att denna kritik som anförs i detta blogginlägg är absolut förbjudet! Kritik mot journalister ska vara förbehållet journalister i pressklubbar, inga andra. Denna inställning trots att media har bekräftat gång på gång att man har makten att avrätta alternativt göra "stjärna" av politiker.
När ska någon ifrågasätta denna demokratiska absurditet? Vi har en gång sett en så kallad stjärnreporter skicka in Ny demokrati i Sveriges riksdag genom att göra hyllningsprogram. Vi ser tyvärr i dagens stora morgontidningar hur granskningen av LO-ordförandens styrelsearbete är i fokus´. Inte bara det. Nu fortsätter ledarna att göra allt för att "affären" också ska slå mot socialdemokratin, samtidigt som en vit-makt sjungande SD-ledare som snart kan sitta i riksdagen förses med den lilla notisens utrymme bland "skandalspalterna".
Jag har i många blogginlägg upprepat att jag har mycket stort förtroende för svenska folket som väljare. Till stor del kanske man ser nyhetsinslag och hör kommentarer men tar oftast en självständig ståndpunkt utan att lita på allt som sägs och skrivs från tredje statsmakten. Men förstås, "droppen urholkar stenen inte av dess tyngd utan genom att ständigt falla". Det kan vara en viktig faktor till det ras vi ser i Socialdemokratins förtroende hos väljarna. Men oj! Just det är ju faktiskt förbjudet att säga i Sverige.
Läs Sjölander, Kulturbloggen,
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, mediekritik, agenda, Wanja Lundby-wedin, LO, mona sahlin, opinionen,
9 kommentarer:
Mycket bra slutkläm på rubriken!
Det är naturligtvis massmedias haveri gällande politisk journalistik som vi ser. Sorgligt är också att många sossar och människor inom fackföreningsrörelsen tror på vad de läser och hör. Speciellt det skrivna ordet gör det bekvämt att slippa tänka själv och göra rimlighetsbedömningar av sanningshalter och kanske fundera över vilka uppgifter som inte lämnas. Är gruvligt trött inte bara på Agenda utan också på morgonsofforna med dess förutsägbara människor som inte ens försöker dölja att de har en egen agenda och inte alls vill synliggöra något. De spinner bara vidare på den soppa som tidningarna redan serverat. Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen - Numera ägnar sig Public Service med förkärlek åt pueril politisk ryktesspridning. Analyser och kunskap lyser med sin frånvaro. Är det konkurrens om höga tittarsiffror som gett oss denna inmatura sensationsjournalistik på bästa sändningtid?
Mycket bra!! Tänk om alla kunde vara lite kritiska till allt som förse går i media. Det du skriver är helt rätt.
Arne
Nar Wanjas underlatenhet kostade LO pensionarerna mangmiljonbelopp uttalade Mona Sahlin sitt oreserverade stod for henne trots att revisiorernas utredning inte var klar och hon omojligt kunnde veta om Wanja gjort nagot fel .
Nar nagra dagar senare opponionssiffrorna rasade var Mona Sahlin snabb att fordomma Wanja som ansvarig for detta och kravde hennes avgang.
Mona Sahlin brydde sig inte om nar LO medlemmarnas pensionspengar forslosades men nar oppositiossiffror rasade vilket hade betydelse for hennes egen position da vart Wanja plotslgt den skydldiga och maste avlagsnas.
Ett hyckleri av stora matt eftersom det ar Mona Sahlin som egenhandigt kvaddat Socialdemokrariska partiet och siffrorna var urusla langt fore AMF affaren.
Det ar Mona Sahlin som skall sparkas.
Det finns väl ingen som har påstått att Gröning och Greider yttrar sig i egenskap av "objektiva" kommentatorer?
Jag tycker att bägge hade mycket insiktsfulla ståndpunkter i gårdagens Agenda. För någonstans måste man som ledande i arbetarrörelsen fundera på om man hjälper eller stjälper saken genom att sitta kvar.
Daniel
Att dessa två ges detta stora utrymme för sina tyckande och egna spekulationer anser åtminstone jag vara remarkabelt.
När tilläts någon/ra att framföra motsvarande spekulationer och tyckande gentemot alliansen? Public Service ska kunna balansera politiska uppfattningar men ffa eftersträva saklighet - inte spekulation - och bör heller inte kalla till sig utnötta massmediehoror - speciellt inte sådana som har egna politiska agendor. Det är min bestämda åsikt.
En gång i tiden var katolicismen den mest framgångsrika rörelsen i Europa.
Sen kom protestantismen och införde eget ansvar.
Martin
Borgerligheten har under lång tid undgått granskning i såväl privatägda som statsägda media. Därom är jag enig.
Problemet med bonushistorien är att en av den svenska arbetarrörelsens tyngsta företrädare har sagt en sak men gjort en annan och därefter inte kunnat hantera den berättigade kritiken. Ibland kan det bli så fel att vad man än gör också till slut ändå inte fungerar. Jag är rädd för att vi nu är i ett sådant läge. Just därför var Greiders och Grönings kommentarer kloka - de satte fingret på detta. De gav uttryck för att när saker och ting når en viss punkt då måste något hända för att situationen ska kunna lösas upp - alldeles oavsett om det faktiskt egentligen var så från början.
Dessutom kvarstår faktum: bonusarna i AMF är inte de enda LO-ledningen har godkänt.
Peter Andersson har skrivit en mediekritisk artikel med rubriken "Vem granskar Svenskt Näringsliv?"
Läs den på http://www.second-opinion.se och rösta på den genom att "lyfta" den om ni tycker att den är bra. Sprid gärna vidare till andra.
MVH Second Opinions redaktion.
Den som var ansvarig i AMF-styrelsen för att otydligt material framlades för styrelsen som beslutsunderlag heter Göran Tunhammar. Denne ordförande för AMF´s styrelse avgår nu obemärkt i medieskuggan av Wanja-Gate 090601.
Byggnads har idag tydligen tjafsat med Wanja. Sorgligt att man inte har förstånd att invänta utredningen som ska vara klar inom en vecka.
Peter Andersson - i second-opinion försvarar du okunskap och massmedial lättleddhet. Hur hänger det samman med S bildningstradition? Inte saknas väl den hos LO? Dags att ge kurser i kritisk granskning av det massmediala flödet?
Skicka en kommentar