Rubriken kunde också varit "Visst blir man rejält förbannad". Något händer i Sverige som det var väldigt sällan vi upplevde. Jag har bloggat om det tidigare: när den ekonomiska och politiska makten går hand i hand pressas löntagarna tillbaka. Nu är det rejält! Kontrasterna skär i hjärtat. Både skillnaden mellan den verklighet man vill se och hur det faktiskt ser ut. Men också skillnaden mellan vad de som har makten lovade före valet och vad som händer efter valet. Visst. Krisen är global, och spås till och med bli värre. Men något kan väl regeringen ta sig för? Några krav kan man väl ställa på en regering som fått väljarnas förtroende på jobbpolitik och minskat utanförskap?Utanförskapet skulle minska. Det ökar. Jobben skulle växa. De minskar och drar ner Sverige mot massarbetslöshet med kanske en halv miljon arbetslösa om något år. Ungdomarnas drabbas värst: I dag är var fjärde ungdom arbetslös och om något år var tredje. Sverige får allt djupare klyftor mellan människor. De sjuka och arbetslösa som fått ett rejält slag i ansiktet av regeringen genom sänkta ersättningar samtidigt som så få fått så mycket i sänkta skatter av samma makthavare.
Samtidigt med jobbkrisen pressas löntagarna med krav på sänkta löner, något som sker för första gången i modern tid. Arbetslösheten skapar det maktutrymmet. "Ta den lön du får, eller gå" är hotbilden. Och kan orättvisorna bli mer tydliga än idag: Volvo varslar idag 1.543 anställda. Samtidigt har samma företag delat ut fyra miljarder till sina aktieägare. Och så investeringen i privata jetflygplan till storbolagen.
Det här händer samtidigt som regeringen Reinfeldt helt medvetet omfördelar pengar som behövs i skola och vård till redan ganska välbärgade grupper genom sänkta skatter. Om det är något vi lärt oss så är det att just arbetslöshet fördjupar klyftorna. När då Sveriges näringsminister ställer sig i TV och talar sig varm för lönesänkningar som vägen från arbetslöshetens gissel. Då knyts näven!
Aftonbladets Lena Mellin om privatplanen.
Läs också Kristian Krassman, Kulturbloggen, Svensson, Alliansfritt Sverige,
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, jobbävning, arbetslöshet, jobbkris, socialdemokraterna, anders borg, utanförskap
1 kommentar:
Det är ju väldigt bra med en massa åsiktsredovisning men frågan återstår - vad gör vi rent konkret? Att kasta skit på varandra leder ingenstans. Regeringen är en sak, kommuner och landsting en annan. Gräv där du står brukar det heta och det vore väl bättre om vi agerade, om än i det lilla och oberoende på vilket parti vi röstar på, än att vi än en gång konstaterar att det är för eländigt. Så fram med konkreta förslag tycker jag, och då menar jag inte det sedvanliga sänk/höj skatterna, öka/sänk bidragen, tillsätt ny arbetsgrupp osv. Sluta knyta näven tycker jag och kavla upp ärmarna istället!
Skicka en kommentar