En del i debattinlägget är ganska tomt pladder. Attt "väljarna skulle sitta på läktaren" därför att ideologiska skällnader lyfts fram är ett sådant. Väljarna i 2010 års val markerade ett dramatisk högre förtroende än tidigare. Sen kan man väl diskutera om det verkligen var så mycket "klasskampsretorik" i det som föregick "Eländesvalet".
Jag ska försöka få ihop några inlägg till om min övertygelse kring socialdemokratins kris: De gröna frågorna, miljö, klimat och omställningen mot hållbarhet, är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Men den innehåller också så mycket av värderingar och krav på en aktiv politisk som faktiskt blir en motkraft till dem som inte vill förändringen. Mycket av det gröna har på senare tid beskrivits i närapå rörande ord: "med omställningen får vi fler jobb och mer tillväxt". Jag tror också på det. Men det finns också en del i miljöperspektivet och inte minst när det handlar om det konsumtionssamhälle som idag inte tar någon som helst hänsyn till resursernas ändlighet. Vi måste helt enkelt ställa om på en rad områden. Fridolins lösning på detta är att gå mot mitten, retoriskt med argumentet att "bryta upp blockpolitiken".
Fridolins tvekar ändå inte att ge uttryck för samhällskritik:
"..när nu sjuka utförsäkras, en halv miljon lämnat a-kassan och bromsarna slagit till i pensionssystemen så eroderar människors tillit till samhället och varandra. I ett samhälle där klyftorna växer väcks en oro för morgondagen, för barnens jobbmöjligheter, för den egna ålderdomen och för dem vars erfarenheter man inte delar.Det verkar spontant som om Fridolin där hamnar i ganska likartad kritik mot borgerlig politik som jag själv har. Samtidigt kör han den motsatta spåret tidigare i artikeln: Sverige har i dag mindre klyftor och borde då ha mindre "konflikt". Fridolin ser inte att Sverige under Reinfeldt verkar låta klyftorna växa utan ett uns av ambitioner att möta dessa.
Det är utan tvekan så att miljöpartiets kandidater agerar som goda föredömen när man som kandidat beskriver vad man vill och var man står. Fler borde lära av detta.
Däremot är det i min värld lite trist att (mp) nu ska in i mittenhögen och leka. Möjligen kan man påminna om just Karl Staff som enligt Wikipedia "var en målmedveten och lidelsefull politiker, som väckte starka känslor bland såväl anhängare som motståndare. Hans politiska gärning består främst i att i Sverige ha bidragit till en modernisering av politiken till 1900-talets villkor och en demokratisering av samhället
Och som samma källa påminner om. Hans starka supporter var också den kraft som sen fick väljarnas stöd under väldigt lång tid: Socialdemokratin. Något för Fridolin att lära av?
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, miljöpartiet, gustav fridolin, alliansen, socialdemokraterna
Thomas de Ming · 740 veckor sedan
Därför kanske du uppfattar inspelet från Fridolin som att någon försöker tränga sig in i samma gamla politiska mittenrum där S och M vill stå vid varsin vägg, kasta glåpord till varandra och sedan fortsätta på samma väg med små små justeringar av mer eller mindre av samma gamla politik.
Jag har inte följt dig tidigare. Jag förstår att du har kritik mot den borgliga politiken.
Nyfiken på att få veta mer om vilken kritik du har mot den röda politiken?
Vänligen
Thomas
Per Fjellberg · 740 veckor sedan
Det S behöver göra är att förklara för sina medlemmar för en majoritet av väljarna tycks redan ha förstått det:
- Det nödvändiga och rättvisa med en bortre parentes i både A-kassa och sjukförsäkring.
- Att bromsen i pensionssystemet handlar om rättvisa mellan generationer. Drabbas löntagarna som grupp av en lågkonjunktur så ska pensionärerna också drabbas.
- Att antingen är medlemskap i A-kassan ett individuellt beslut med individuellt ansvar eller så inför vi en obligatorisk A-kassa.
Det finns många viktiga områden att göra politik av förutom ovanstående. Vad ska vi göra med den finansiella sektorn t.ex.. Hur ska det bli svårare att tjäna pengar på att spekulera med andras pengar. osv. så nog kan S göra sig relevant igen alltid.