Ska opposition vara så förbannat komplicerat?

Dagens historiska, tragiska och i det närmast plågsamma siffror om väljarnas syn på partierna ger socialdemokraterna 24,4 procent. Relationen mellan (S) och (M) är motsatt den tidigare i all historia där alltså moderaterna, det svenska högerpartiet, får stöd av 35,7. Som de tidigare eftervalskommentarerna om opinionen tycker jag inte heller idag att det är är märkligt med tanke på det bakvatten (S) har hamnat i efter valet. Så här på andra sidan årsskiftet har jag ändå sett mycket tydliga signaler på en positiv vändning. Den förklaring jag kan ge är att när politik börjar diskuteras, när värderingar och partiets berättelse får ta större del av utrymmet, så växer självförtroendet hos många sossar. För trots allt är det politiken som är grunden när väljarna bedömer sitt förtroende för ett parti. Men mer om det och något orosmoln i ett senare inlägg......

Men visst måste man reagera på en del analyser, i alla fall på det sätt de förmedlas i medierna. I dagens Expressen finns en genomgång av den "krisande oppositionen" där förstås (S) lyfts fram som mest i "gyttjan". Läser man artikeln så slås man av att det verkar ha skrivits med utgångspunkt att partiet förlorade regeringsmakten 2010. Urban Ahlin ger en förklaring, och den är säkert väl spridd, att (S) inte har klarat av att ställa om till en offensiv opposition. "Makten förstörde oss". Det är förstås inte analysen som ska mötas av kritik om den stämmer. Men det förtjänar möjligen att upprepas att (S) gick i opposition 2006, inte valet 2010.

Utan att ha haft någon som helst insyn de senare åren tror jag att man flyttade med några tidigare "regeringskanslirutor" in i riksdagen då efter förlusten 2006. Men att det enligt dessa teorier inte har hänt något under fyra år är sannerligen anmärkningsvärt. Nu sker av ekonomiska skäl större förändringar och förhoppningsvis kan de bidra till en effektivare politik i oppositionsroll. Men kanske är resurser och pengar inte allt i det sammanhanget. Möjligen ligger en del i det som Jenny Madestam skrev för ett par dagar sen, då som en kommentar om partiledarvalet. Att lära sig opposition är vi många som har tvingats till i borgerligt styrda kommuner. Att makten inte är självklar är en viktig utgångspunkt i en demokrati. Och hela grunden för oppositionspolitik är ju just att man har en tydlig alternativ politik att erbjuda när man utdelar de retoriska höger- och vänstersvingarna mot den som har makten.

Om vi på nationell nivå fortfarande inte har förstått att vi har förlorat makten och inte alls är "givna" den för framtiden heller så kanske dagens mätning på under 25 procent i SKOP kan väcka fler.

Mer att läsa:
- Exp om opinionsläget. SvD , GP, och DN, AB; Katrine Kielos.
Bloggar:
Rasmus Lenefors, Kent Persson, Alliansfritt,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, opinionen, opinionsläget, alliansen, moderaterna, eftervalsdebatt