Man kan ha dubbla, väl så goda ingångar i allt det här. Man kan med fog hävda att det här inte handlar om något smågullande, trevligt eller så där allmänt socialt mysande. Det handlar om vem som ska leda Sveriges i valet 2010 största parti och därmed aspirera på posten som statsminister och leda Sverige. Man kan försvara mycket allvar i detta. Det förhållningssättet är väl etablerat och inlärt.
Den andra ingången är kanske ännu större och knepigare. Det handlar om att förstå sin samtid. I socialdemokratins fall handlar det om att dåtidens förhållningssätt till makt och inflytande har förändrats dramatiskt efter valdagen 2010. Förvisso har ett enigt förtroenderåd (dvs där fanns inga omröstningar...) gett ett uppdrag till en valberedning att ta fram en kandidat. Förslag på förtroenderådet om ett mer formaliserat direktinflytande från medlemmarna har inte ens tagits upp till votering. Däremot har valberedningen ett uppdrag att sköta sitt arbete i dialog med en rad sidoorganisationer. Detta är det formella.
Det som möjligen har ungått någon krets är den helt nya situationen som (S) befinner sig i och de nya krav som på relativt kort tid har "bubblat fram". Partiets medlemmar vill veta vad företrädarna vill göra och har för ambitioner. Partiets medlemmar vill tycka till, ja, till och med vara med och besluta. Och, som inte minst gårdagens inlägg i Aftonbladet av Jan Eliasson visade (bloggade här) med många positiva reaktioner: Det finns en stark tro på partiets grundvärdering och vilja att tänka framåt och tänka bredare. Gör det då!
Den som i det läget tror att de gamla vanliga arbetssätten duger kommer att möta många tunga stenar att klättra över, eller snarare bestiga, framöver. Det är inte allldeles säkert att utrustning eller kraft finns för att orka med den resan utan att ramla ner. Den som å andra sidan förstår sin samtid, som känner vad som rör sig hos de man söker förtroende för, kommer säkert att ta nya slags initiativ. Något sådant ligger möjligen inte i det vanliga maktspelets ramar men är något som visar att man förstår läget. Där ligger en nyckel till långsiktig framgång och verkligt stöd.
Mer att läsa:
- Frida Andersson i Tvärdrag: "Ta på er ledartröjan".
- Veronica Palm om ett befriande debattinlägg...
- Johan Westerholm om allvar...
- Monica Green om att också driva oppositionspolitik!
- Per Ankersjö om att vända blad i politik
- Peter Högberg om öppen debatt...
- Lena Sommestad om Eliasson som vägvisare...
- Stig-Björn Ljunggren om att rida tigern....
- Borgarbarnet med reflektioner om Jan Eliasson
- Martin Moberg om Jan Eliasson-artikeln.
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, partikongress 2011, eftervalsdebatt, socialdemokraterna, jan eliasson, pär nuder,
