onsdag 17 mars 2010

Skol(k)misslyckandet

Säger det på en gång: Jag har en helt annan syn på hur skolans brister ska mötas än de som Jan Björklund eventuellt har presenterat. Jag delar alltså inte den övertro på straff och hot som har blivit något av folkpartiledarens signum. Men Björklund har haft hög profil i pratet mot skolket. Polis skulle engageras för att hämta skolkare. Genom prickar i betygen skulle skolket motverkas. Ordning, reda, mobilförbud och annat har varit Fp-ledarens totala fokus i stället för att gå till botten med orsakerna till exempelvis skolket. Enligt Skolverkets rapporter är problemet lika omfattande som vid larmen för två år sedan.

Ett undervisningsråd vid Skolverket säger till Svd:
– De visar att det ofta finns en multiproblematik kring eleverna. Dels är det olika problem i livssituationen som varierar mycket från var och en, dels tillkommer det problem i skolan som gör att det blir övermäktigt
Det är inga nyheter. Men någon gång borde ansvariga politiker lämna de enkla lösningarna och populistiska slagorden och på allvar försöka möta problemen med att elevers vilja att gå i skolan tenderar att rasa ibland. Goda exempel finns, också i borgerligt styrda kommuner som Huddinge. Men vid sidan av de mer sociala insatserna kan mycket mer göras för att öka elevernas deltagande och inflytande, utveckla arbetsformer och stimulerar, snarare än banka in viljan att lära mer. Det här området måste förstås utvärderas av väljarna. Den ambition som allianspartierna har att tala "framtid" i valrörelsen är vällovlig men måste kompletteras med att väljarna får underlag att utvärdera Reinfeldts regeringsperiod. Det gäller också misslyckandet om åtgärder mot skolket.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?     Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

3 kommentarer:

Eva Berglund sa...

Det typiska för Björklund är att han kör sitt eget populistiska race utan hänsyn till vad någon annan, isynnerhet skolforskare kommit fram till och anser.

Skolan kommer att fortsätta att misslyckas eftersom själva grundidén i dagsläget är "frivillig" segregation, vilket leder till att man inte får de "stödjande" effekter som blir i en integrerad skola, där alla elever samsas i samma klass. (Bland annat).

Ytterligare ett stort problem är givetvis språksvårigheter för många nyanlända ungdomar. Att prata om "betyg" som en lösning är bara att skenfäktas.

Anonym sa...

1650 skolkare i hela landet får väl anses vara ett enormt framsteg.

Det är ca FEM elever per kommun det.

Försök ha lite rim och reson i diskussionerna.

Åsa Käck Eriksson sa...

Jag håller med om att vi ska ha en integrerad skola där olikheter får mötas. Men... ibland kan det bli för många olikheter i en klass. Barn med speciella svårigheter kan "krocka" med andra barn med speciella svårigheter. Jag har flera gånger varit med om att t ex mycket aggressiva barn får det jobbigt i klasser där det finns många med samma problem. Det blir också jobbigt för övriga barn när det är mycket slagsmål och bord och stolar som flyger m m.