Littorin ger svar: Därför är en röst på alliansens småpartier bortkastad

Denna morgon har Peter Högberg varit snabbare och bloggat om dagens SvD-ledare. Jag tänker på Sanna Rayman som i sin iver att få till en vinkling mot de rödgröna i stället har gett en bild av de borgerliga "badtunnesamarbetet" i regeringen. Sanna hämtar början av denna angreppspunkt mot de rödgröna från helgens Eko-lördagsintervju och exemplet blir arbeterätten som inte rörs trots ivriga krav från de mindre borgerliga partierna.

Ekots Tomas Ramberg låg på. Hur ska Littorin kunna hålla emot om de övriga tre är eniga? Svaret som Littorin aldrig gav, men som svävade över hans smidiga svar, är att om M inte vill röra arbetsrätten så förblir den orörd. Moderaterna är nämligen störst

Vi som följer svensk politik har nog haft aningar att detta är verkligheten. Vi såg det tex när det gäller fjärde steget i jobbskatteavdraget, värnskatten, avskaffad fastighetsskatt som blev ett namnbyte, kd:s sänkta bensinpris som blev höjt. Och så vidare. Som det så tydligt beskrivs i ledaren:

M kommer inte att ge avkall på löften som de anser sig ha gjort till breda grupper mittenväljare.

Sanna Rayman förfasar sig över de rödgröna.

Socialdemokraterna är oppositionens stora parti, men ändå avtecknar sig andra maktförhållanden.

Oups:

Samarbete i dess verkliga mening är kanske ännu en förklaring till att de kvinnliga väljarna med så stor majoritet väljer de rödgröna. Vem vet? Och för den stora kolossen har världshistorien gett oss Titanic för att vi alltid ska minna att störst inte alltid är den givna överlevaren.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant? 
Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, valet 2010, moderaterna, alliansen, regeringen, fredrik reinfeldt, titanic