Vid sidan av persondebattseländet och delvisa gallskrik från enskilda försöker ändå några ge konstruktiva bidrag till eftervalsdebatten. Alla dessa kloka tankar riskerar tyvärr att falla bort i den totala röran. Eller vad säger man om ett av de viktigaste bidragen som idag levereras av ....SvD:s ledarsida och PJ Anders Linder (!).
Jag vet inte om Socialdemokraterna måste gå åt ”höger” för att nå framgång, men jag är övertygad om att de måste uppdatera sin verklighetsbild. Årtionden av ökat välstånd har faktiskt gjort skillnad. De flesta människor har större resurser än förut och är vana vid livet som aktiva konsumenter. De vill fortfarande ha en välfärdspolitik men de litar mer till sig själva och mindre till staten; de räds inte företag och egna val. Då håller det inte att tala om dem som stackare i ständigt behov av politikernas hjälp. Då fungerar det inte att konsekvent beskriva höjda socialersättningar som välfärd och sänkt inkomstskatt som slöseri med allmänna medel.Om man förbiser en del förväntad retorik så ligger det mycket i analysen. Ett läge och ett förhållande till samhället som nu borde vara en viktig del i en bred debatt inom socialdemokratin. PJ Anders Linders perspektiv, där har bla pekar på "ljuspunkter" som Ilija Batljan och Haninges Robert Noord, kommer säkert att vara en del av den forskning som nu ska bedrivas. Gott så, men det måste också få avspeglas i den mer akuta uppdateringen av politiken.
Helle Klein beskriver på Ab:s ledarsida ett Sverige med ljusar valresultat för (S) än på den nationella nivån. Något som borde finnas med som en balans till allt annat. Det har varit möjligt att i delar av landet få ett bättre resultat.
Runtom i landet finns således en mängd partiföreträdare som inte alls känner igen sig i katastrofbilden. Väljarna har förtroende för (S) som politisk kraft på hemmaplan, men inte nationellt. Varför då? Kanske för att det lokalt handlade om konkret politik, medan riksvalrörelsen uppfattades som taktiserande utspel utan sammanhängande berättelse? Kanske står politisk tydlighet mot röstfiskande otydlighet?På en punkt gör sig Helle Klein skyldig till en miss. Hon tar Nynäshamn som exempel problemen i Stockholmskommuner och skriver att "Den i medierna så populäre Ilija Batljan har inte lyckats lika bra på hemmaplan." Bilden borde kompletteras med att (S) i det val där Batljan var huvudprofil, backade mindre: minus 1.78 procent i landstingsvalet som andel och med 8.782 FLER röster än förra valet. Bakslag men ändå...Tydliga profiler och företrädare tycks kunna ge dragkraft. Men också förmågan att inte bara tycka utan också göra verkstad.
Eftervalsdebatten går vidare. Jag ska sätta mig ner med senaste numret av Tiden som innehåller fler intressanta analyser, bland annat av Kajsa Borgnäs som avslutas:
Det viktigaste i den nyaste förnyelsen är inte att det är nytt, utan att det är sant - att vi orkar säga vad vi menar och vågar göra som vi säger.Mer: DN, SvD, AB om SSU-krav. Exp om ödesdag, Exp om förnyelse a la Reinfeldt, AB om ett krismail,
Blogginlägg:
- Eget inlägg med valanalysen "Eländesvalet", som jag upplever på punkt efter punkt är en snabb analys som nu bekräftas av allt fler debattörer.....
- Mats Engström om en valberedning.
- Peter Högberg om att missa hur världen ser ut.
- Rebellabloggen om visionslösa debattinlägg..
- Kent Persson om krismöten och avgångsspekulationer.
- Johan Westerholm om medicinska perspektiv på en partikris.
- HBT-sossen om vampyrer..
- Rasmus Lenefors om kongresser och tidpunkter...
- Paul Ronge om krishanteringens missar...
- Mary Jensen om spekulationer.
- Fredrik Axelsson om (S) och en verklighet.
- Katarina Nyberg Finn om konkurrens i välfärden.
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern. Valanalyser på Netroots analysblogg.
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, eftervalsdebatt, socialdemokraterna, mona sahlin, SSU,
