Möjligtvis får vi ett tillfälligt uppehåll i personspekulationer nu när snart sagt varje sosse har pekats ut som tänkbar partiordförande. Alla vi som trånar efter en politisk framtidsdiskussion, som utgår från hur vi förklarar valresultatet och från värderingar och berättelsen om framtiden, kan möjligen börja hoppas och bidra. Aftonbladet debatt publicerar ett inlägg av Luciano Astudillo som tar utgångspunkt hur vi skapar bättre förutsättningar för utbildning, företag och tillväxt. Skattepremierat entreprenörssparande och att avstå från återinförande av förmögenhetsskatten är två punkter.
Vällovligt och bra men det krävs förstås mycket mer. Det gäller till att börja med hela synen på tillväxt och jobb. En ärlig och rak omprövning att jobb inte främst är arbetsmarknadspolitik. Och, kanske ännu svårare, att jobb inte enbart och kanske inte heller främst handlar om jobb i kommun eller landsting. Och ett tredje perspektiv som har präglat mycket av arbetarrörelsens syn och praktiska politik genom åren: ett erkännande av de små och medelstora företagen. Mycket har under åren handlat om storföretagens perspektiv.
Visst ska vi fördela. Visst ska klyftor överbryggas och orättvisor i samhället bekämpas. Just där skiljer värderingarna mellan de borgerliga och arbetarrörelsen, inte minst om vad som är verkningsfull politik för det. Och visst är välfärdens olika inslag, som vård och skola, grundläggande för att tillväxten ska skapas, helst en långsiktigt hållbar sådan. Men som någon EU-höjdare uttryckte det: "Man kan älska alla sina barn lika mycket men ibland kräver ett av dem mer uppmärksamhet..".Efter eländesvalet kanske det är dags att ge tillväxt och företagande mest uppmärksamhet.
"När ska partiet inse att många tjänstemän i dag har samma problem i arbetslivet som arbetarklassen hade en gång i tiden? Ökat tempo, liten frihet, psykologisk press, strukturell övertid. – Men vi tar inte tag i de frågorna eftersom vi sitter fast i en 90-talslogik. Marika Lindgren Åsbrink intervjuas i tidskriften Fokus på temat "Efter Sahlin". Samma dag skriver de nya moderaternas nya partisekretare Fia Arkelsten i sitt veckobrev om just tjänstemän. TCO-basen Sture Nordh ska lämna och nu ser Arkelsten en chans att få en TCO-ordförande "utan partibok" och med eftertext som kan tolkas som ett önskat facklig-politiskt samarbete TCO / moderaterna.
De senaste åren har fokus mycket kommit att handla om "de svagaste". En omprövning där socialdemokratin väljer att se till så kallat "vanligt, hederligt arbetande folk" inte bara kan utan måste kunna förenas med politiken för ökad rättvisa. I själva verket är ju en sådan inriktning inte alls någon vridning till höger. Det vi kallade den "generella välfärdspolitiken" återupprättad kan till och med beskrivas som en återgång och en politik som möter de moderata ambitionerna om att skapa sin egen "facklig-politiska" samverkan. Ibland är det riktigt klokt att både se framåt och bakåt. Annars får man verkligen se upp.
Fler som bloggar:
- Roger Jönsson om att ta nya tag.
- Sjölander tipsar om Fokus-artikel
- Johan Westerholm om änglar och demoner.
- Peter Johansson om folkpartiet.
- Staffan Lindström om människovärdet.
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, eftervalsdebatt, mona sahlin, företag, tillväxt, välfärd
