Om man nu kallar det insikt, så får jag det när jag läser Riksdag&Departements artikel från i måndags. Den finns tyvärr inte på nätet, den där intervjun med Andie Nordgren som i en artikel kommenterar partierna och de sociala medierna. Hon är inte förvånad över att de sociala medierna inte fick något större genomslag i valrörelsen. Som en förklaring ser hon att "som det politiska systemet är uppbyggt förbjuder det i princip politikerna att lyssna på väljarna". Här är partiernas "partiprogram" en akilleshäl eftersom det förhindrar att medborgare tillsammans bygger upp något gemensamt.
Jag tolkar begreppet "Partiprogram" bredare än vad vi normalt menar med det och låter det handla också om valmanifest, lokala handlingsprogram och särskilda ämnesprogram. Andie Nordgren har rätt till viss del. I den stund program och löften till väljarna är låsta är det svårare att snabbt för en förändring. Men självklart både kan och måste partierna använda alla verktyg och kanaler som finns för att fånga upp goda förslag, inte minst när man arbetar fram program och i det "vardagliga politiska gnetandet". Där sänder det fel signaler om man menar att dialogen inte kan bära frukt. Visst kan det det!
Just nu handlar det mer om självrannsakan och eftervalsanays. Och om valrörelsen kanske hade alltför svag närvaro (inte generellt) av partier i sociala medier verkar eftervalsdebatten vara ännu mer frånvarande. I alla fall när det gäller partiernas mer formella kanaler som skapats för debatt och - i socialdemokratins fall - för att bygga upp något nytt, modernt, framtidsinriktat. Det är inte HUR alla kloka tankar kommer fram som är det viktigaste. Men nätet och de sociala medierna borde år 2010 vara självklara om partier som så behöver vill dammsuga Sverige på alla tänkbara krisanalyser och förbättringsförslag. Det där, som Brit Stakston ofta talar om, att sociala medier ger möjlighet att addera ett mervärde till diskussionen, är ett perspektiv som verkar ha gått förlorat i valdepresionen.
Visst finns små korn att peka på. Socialdemokraternas facebookgrupp har en uppsjö av diskussionsämnen. De flesta med ett eller ett par inlägg. Rubriken "Hur vill du att socialdemokraternas politik ska förändras" har 101 inlägg. Men det är väl högst tveksamt om det finns en ordning för att ta tillvara synpunkterna. På partiets hemsida är kontaktvägen till krisgrupperna en e-postadress. Och lite talande för mycket är det att gruppen "Socialdemokraterna för socialdemokrati" har sett det önskvärt och "förnyande" att - Byta logotyp. Kanske talande för partiets vilsenhet. På partiets kanal på Youtube skulle det kunna finnas något om "välkommen i debatten". Jag hittar det inte.
Den stora insatsen i de nya medierna har utan tvekan gjorts av Netrootsbloggare i den så kallade Öppna kriskommissionen. På en blogg ligger ett gediget material med analyser och tankar om valresultat och framtid. Bloggarna skriver inte bara sina egna inlägg utan försöker också driva på det mer formella eftervalsarbetet. Sociala medier är en viktig bas men det får också genomslag i "gammelmedier."
Man kan inte låta bli att fundera över vilka viktiga och kanske till och med avgörande tankar om finns därute på nätet men som aldrig kommer att nå fram dit det borde nå fram. En ny chans till valanalysen 2014 kanske men då kan det vara försent.
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, eftervalsdebatt, socialdemokraterna, sociala medier,