När jag refererade Maud Olofssons tal igår var en tanke att det i alla fall var mer positivt än de eländestal som centerledaren höll i Almedalen. Här nämndes faktiskt inte ens "Kuba" och "Nordkorea" som exempel på samhällen om de rödgröna vinner valet. Det var mycket landsbygd och Västerbotten.
Med det var också två andra punkter som bar upp talet. En rad punkter med sänkta skatter. Där visste jag redan när jag hörde de att Reinfeldt och Borg redan hade deklarerat att man ska lämna skattesänkningspratat för att i stället tala välfärd. Visst ser det ut som om det löftet bara har hållit i tre veckor men jag litar på det jag hörde Reinfeldt säga i Almedalen och som jag kontrollyssnade på igår.
Det innebär att Maud Olofssons första delar i talet reda nu kan stämplas som "icke godkänt" av alliansens "stora elefant".
Den andra punkten värd att återkomma till från talet handlade om försäljning av Vattenfall där Olofsson både framhävde sitt eget parti och departement som några i fronten för förnybart men också riktade kritik mot oppositionen. Den delen av talet eller för den delen söndagens debattinlägg i DN verkar inte ens ha överlevt söndagen. Jag läser i medierna i dag om alliansvännernas sågning av förslaget och redan i går bloggade exempelvis Anna Kinberg Batra om sitt avslag på Olofssons idéer.
Jag gjorde en sökning när jag skrev inlägg och såg att Reinfeldt och andra tidigare ställt sig positiva till i alla fall en delförsäljning. Så verkar inte fallet vara nu, kanske beroende på att väljarna verkar vara mycket tveksamma till det. Exakt svar kommer möjligen i valmanifestet.
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, vattenfall, energi, val 2010, valet 2010, maud olofsson, centern, centerpartiet,
