Mona Sahlin grejade utfrågningen utan de klavertrampen och var tydlig och rak. Där finns en ärlighet som jag tror att väljarna uppskattar. Jag tror stenhårt på att politiker tjänar långsiktigt på att vara raka med hela politiken, inte bara prata godbitar utan också kunna tala om hur löften ska betalas. Markeringen att principen lika skatt mellan den som arbetat och den som har arbetat blev ett "tungt" inslag i utfrågningen. Till nyheterna hörde att Sahlin mer eller mindre tvingades in i en argumentation där det till slut blev en ganska öppen antydan: tjänstemomsen sänks. Ett lysande förslag, inte minst för en region som Stockholm, men också som ett svar på de borgerligas närmast religiösa övertro på RUT. (bidraget till de hushållsnära tjänsterna)
Ett tungt avsnitt blev också jobben, där Sahlin markerade mot det aktivitetsförbund som sätts på unga arbetslösa. Aktivitet från dag ett är en del av en verklig jobblinje och man frågar sig hur allianspartierna kan vägra inse det kloka i förslaget. Om man nu ser jobben som så viktiga.
Ser i SvD att Mona själv saknade ideologiska frågor och jag instämmer. Å andra sidan har hon nyligen hållit två tunga ideologiska tal, Almedalen och sommartal, samt skrivit en bok med djupa ideologiska bottnar. Den som läser min blogg vet att jag alltid försöker ha det ideologiska perspektiven. Men väljarna måste, även om de röstar mest efter värderingar, få raka svar på sina sakfrågor också. Tycker att Sahlin gav de svaren, med undantaget att just hennes utfrågning kom före det gemensamma rödgröna manifestet. Den situationen hamnar inte motkandidaten Reinfeldt i.
Fler som bloggar.
Fredric Kjellberg, Helen Pettersson, Åsa Eriksson, Kulturbloggen,
Läs mer:
- Aftonbladets Lena Mellin som helt väntat slår ner Sahlin.
- Samma tidning med "Monas regering":
DN, SvD, Exp
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, valet 2010, mona sahlin, socialdemokraterna
