- Jag ser mycket gärna att väljarna röstar på socialdemokraterna.
- Jag vill att Sverige efter den 19 september ska ha en rödgrön majoritetsregering med Mona Sahlin som statsminister.
- Jag tycker att Piratpartiet tillför mycket när det gäller integritetsfrågor och utifrån det skulle kunna göra stor nytta i riksdagen.
- Jag tycker att Piratpartiet har ett arbetssätt (i huvudsak) som demokratin skulle stärkas av om fler tog efter.
Inte utan spänning läser jag också Ulf Bjerleds analys, inte minst avsnittet omkring de kopplingar han ser med marxismen. En analys som skrivs med en positiv syn på partiet. Å andra sidan läser jag en del inlägg som menar att det är ett liberalt parti som nu går till val. Något som kanske illustrerar varför partiet har valt att hålla en "smal" profil i sin "frågelåda". (jag menar inte att PP:s "kärnfrågor" är smala som sådana men i relation till antal övriga politikområden) Valforskarna visar att det är värderingar som är en av de viktigaste utgångspunkterna för väljarna på valdagen. Utifrån det perspektivet verkar PP ha stora problem med navigeringsutrustningen. Inom partiet finns ju både företrädare med mycket liberala åsikter och mycket "vänster".
En av partiets stora brister att man inte vill ta ställning i de frågor som kanske kommer att uppta 90-95 procent av tiden i parlamentet. (en helt egen gissning) Ytterst är det förstås väljarna som avgör. Det innebär självklart att man kan ställa upp i val med vilket program man vill eller till och med utan programförklaring. Men gör man anspråk på att vara seriösa så kräver väljaren helhet i politiken. Det tror jag gäller oavsett hur rätt PP kan ha i vissa frågor. Saknar man tankar om jobb, sjukvård, skola, förskola, äldreomsorg, miljö- och klimatfrågor osv så gissar jag att många väljare kommer att underkänna kandidaturen till riksdagen.
De svårigheterna hade nog partiet redan före dagens "sjökort". De utgår från tre övergripande och i sak positiva dimensioner: integritet, kultur och kunskap. Där vidgar partiet sina politikområden och den som idag talar om Piratpartiet som ett "fildelarparti" har missa mycket av dess utveckling. Nu är det mer.
Där finns områden där Piratpartiet tar upp frågor som ofta trängs undan när de mer traditionella valrörelsedagordningarna börjar sättas i debatt och medier. Ska Sverige lydigt följa med i "kampen mot terrorismen", allt enligt amerikanska myndigheters mer eller mindre order? Hur långt ska Sverige gå när det gäller att samla elektroniska fotspår i databaser, kanske kombinerat med kamerabilder från buss, t-bana och hissen i bostadshuset och vem vet, kanske också ett rörelsemönster fångat av mobiltelefonens signaler? PP verkar lägga en tyngd vid att öppna upp och göra tillgängligt på områden som är offentligt finansierat. Klokt. Som bas också motståndet mot FRA och IPRED. Håller den dagordningen för att nå över fyra procent?
PP har förslag som jag själv inte går i taket av glädje för. Vad innebär egentligen kravet på att slopa anmälningsplikt från butikerna vid köp av TV? Principiellt kanske en fråga: att ta bort onödiga registreringsomården. Men vad innebär ett i praktiken slopat licenssystem för public service? Finansiering genom reklam? Fler billiga såpor? Det är väl ett litet område där en av PP:s brister kommer i dagen. Att ha åsikter om steg ett, som definieras som "information-/ integritet men passa på steg två som ligger i andra politikområden. Jag har svårt för sådana "avhuggna" resonemang. En blogg berättade om ett förslag att myndigheterna ska försvåras när det gäller möjligheten att jaga fuskare. Det verkar också vara en brist.
Idag berättar TV4 om väljarnas viktigaste frågor, och de tunga områdena förvånar knappast. Och med all respekt för PP:s engagemang kan man bara notera att det inte är om öppna källkoder, inte om FRA, inte om öppenhet med forskningsresultat, inte ens om tv-licensanmälan, inte ens de grundläggande värderingsfrågorna eller krav på stopp för Homeland Security-kopia i Sverige. Väljarnas viktigaste frågor är skola, vård, omsorg. I stort är en röst på Piratpartiet här ett lotteri om det blir Sahlins politik eller Reinfeldts politik som ska genomföras om partiet får bestämma.
Så till grundet, som antyddes i rubriken.Den senaste veckan har bloggosfären haft en tyngd åt inlägg kring barnpornografi och serier som knappast har samma debattengagemang hos de väljare som partiet hoppas få stöd av. Möjligtvis tilltar diskussionen hos en bredare allmänhet efter dagens Rapportinslag. Men ändå. Piratpartiets "sjökorts-"dag började med morgontidningens rubrik: "Piratpartiet vill göra barnporr till valfråga". Under dagen har jag sett två reaktioner som andas kritik och tveksamheter om det kloka. Två av mina personliga favoriter hos Piratpartibloggarna, Emma och Calandrella.
Jag tror att väljarna hänger med och ställer upp i kampen mot övervakningen. Jag tror att väljarna tycker att partiets förslag om en egen dator till varje elev från första skoldagen är lysande, ja rent av självklar. Men jag tvivlar på att engagemanget för att krympa det juridiska gallret kring barnpornografi får människors positiva känslor för PP att bubbla upp så mycket att det lyfter in partiet i parlamentet. Jag skriver det med ett citat som jag hämtar hos Helene:
Vi som är vuxna, vi kan vara så pass vuxna att vi accepterar att det finns en sådan lagstiftning för att skydda barnen. Även om det finns någon som kan tycka att det gör intrång på deras tidskriftssamlande eller vad det nu är, så är det en lag som ska stå bakom, för så viktigt kan det aldrig vara att äga tecknade serier att barns skydd ska ifrågasättas.Jag har läst en del inlägg som visar att den invändningen inte är välkommen i delar av Piratpartistiska världen. Och mycket sent innan postning inser jag att partiet inte bara har drabbats av en rubriksättning. På Piratpartiets egen hemsida understryks nu att kampen mot (säger mot) barnpornografilagen ska bli en huvudfråga.
Tyvärr kommer nog partiet om man driver den debatten vidare att fortsätta befinna sig långt under spärren till riksdagen, oavsett principernas bärighet. Den huvudsakliga förklaringen är att man inte längre är relevant för väljarna, om en valrörelse ägnas till något som kan upplevas som "kamp för rätten att titta på hel-eller-delvis-naken-tekningar-av-barn. Man kunde ha gjort det tydligare, exempelvis med krav att de få krim-tjänster som finns på rikspolisstyrelsen för barnpornografibrott ska prioritera riktiga brott mot riktiga barn och inte serietecknande möjligtvis-nakna alster från Japan. Med dagens uttalande "kamp" mot serieporr blir principerna viktigare än den praktik som politiker också måste ägna sig åt.
Visst kan man vara stolt över principfasthet. Men där finnas alltid en gråzon när densamma nalkas dumhet. Frågan är väl var den gränsen går. I det här fallet kan det faktiskt sluta med ett försvagat tryck på integritetsfrågorna i vidare mening än rätten till tecknade serier. Illa om inte lösningen blir att Piratpartiets engagemang för de frågorna övertas av exempellvis ett rödgrönt regeringssamarbete. Slutomdöme: Grundstötning med en i och för sig sjöduglig farkost.
Fler som bloggar:- Jöran Fagerlund om ett vanskligt sätt att utnyttja sin röst.
- Thomas Hartman om behovet av Piratpartiet i riksdagen.
- Peter Högberg om PP och "synvillan".
- Rasmus Lenefors om PP och sjukamp
- Niclas Strandh om våld och sex-debatten.
- Magnihasa om valmanifestet
- Lotta Olsson med (m)-perspektiv på PP
- Kent Persson med bloggdebatt...
- Mary Jensen om terroristbekämpning och drömmar om moderat politik
- Fredric Kjellberg om bla PP:s val att inte välja sida...
- Beelzebjörn om tittförbud och med möjligtvis olaglig teckning på inlägget. Men regeringen ger visst hopp inför en rättegång och "påpekar att domstolen enligt allmänna straffrättsliga principer hellre friar än fäller om tveksamhet föreligger
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, piratpartiet, val 2010,
