Valdebattens ljudnivå höjs nu successivt. Alla vill ut med budskapet och säkra sina kärnväljare och övertyga nya. Mätningarna duggar tätt med varierande resultat. Samtidigt börjar spekulationerna om olika valresultats effekter. Idag ser jag på Playrapport ett inslag om ett (ovälkommet) inträde av SD i riksdagen. Partiet som idag sågas av SvD:s faktakoll om sin huvudfråga och partiet som slåss för fornminnen och julafton. Reinfeldt säger sig inte vilja regera med stöd av SD. Mona Sahlin har varit klockrent tydlig om ett nej till beroende av partiet.
I inslaget talar Reinfeldt om hur viktigt det är att det skapas en majoritetsregering. Syftet är förstås att väljarna ska ta hans blå allians valsedel på valdagen. Samtidigt säger sig Reinfeldt, om Sd bli vågmästare, vara beredd att regera vidare med hoppande majoriteter.
Peter Eriksson tar en annan, rödgrön utgångspunkt. Precis som tidigare när allianspartier har börjat flörta med miljöpartister deklarerar han att ett av de mindre borgerliga partierna, som jag själv läser som folkpartiet minus Jan Björklund (?), är det mest lämpade att ingå en en majoritetsregering. Spekulationer som förstås inte ska ta tid mitt i brinnande valrörelse. Men det kommer ändå en dag efter valdagen. Det kommer ett läge när Sverige ska styras. Reinfeldt har, som jag tolkar det, sagt sig vilja sitta kvar så långt det är möjligt. Det där finns anledning att "grotta vidare i". Vad menar han mer exakt med beskedet?
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, sverigedemokraterna, opinionen, rel="tag">