"För det första finns det goda möjligheter till stark utveckling och tillväxt då makten gradvis flyttat från producenten till konsumenten av dessa tjänster, vilket innebär att man snabbt kan vinna marknadsandelar om man har ett bra koncept och får många elever. För det andra går det att växa snabbt utan att binda enorma mängder kapital i anläggningar, lager eller kundfordringar... Branschen (är) inte speciellt konjunkturkänslig och många verksamheter har långa kontrakt vilket ger stabilitet. Det finns även möjligheter för internationell expansion."[uppdaterad] Det är riskkapitalbranschens syn på den svenska skolan, citatet här av Marie Reinius, VD för riskkapitalföreningen. SvD granskar idag hur utvecklingen har sett ut på "marknaden skola", idag ett område där 44 procent av gymnasieskolorna och 14 procent av grundskolorna är friskolor. Mest koncentrerade är nystartsansökningarna i storstadslänen. Branschen växer, börskrig har rasat och det är inte utan att man funderar: varifrån kommer alla marginaler i denna attraktiva bransch?
Det allra vanligaste och kanske egentligen det enda som sägs öppet kan väl illustreras med det Pysslingens VD säger till tidningen Skolledaren i en intervju 2008: "Vi har slaktat och tagit bort väldigt mycket byråkrati. Då får vi en lägre och billigare administration". Men artikeln tar också upp andra möjliga förklaringar som en "utsmetning" av de intäkter som bolagen får från kommunerna, större restriktivitet att ta emot elever med särskilda behov, sämre ställt med elevhälsa osv.
För exakt ett år sedan var just frågan om vinster i gemensam verksamhet ett hett ämne i bloggosfären. Carina Jämtin skrev ett inlägg om vinster i allmänhet i skattefinansierad verksamhet, kritiker svarade och debatten, som jag tror var viktig, klingade av fram mot den S-kongress som beslutade om partiets syn på frågan om vinster: Besluten på några punkter:
- Privata ägare ska inte kunna ta ut vinster genom att göra avkall på kvaliteten.
- Ökade krav på kvalitet och insyn genom att alla utförare, oavsett driftsform, ska leva upp till tydliga kvalitetskriterier.
- En lag om investeringsskydd ska införas för att förhindra att skattefinansierad verksamhet inte slumpas bort till underpris
- Folkvalda ska ha rätt att neka nyetableringar samt geografiskt styra var en ny utförare inom välfärdens verksamheter får etablera sig
Elevernas resultat i grundskolan har försämrats. Orsaker kan vara att segregeringen har ökat, särlösningar blivit vanligare för elever i behov av stöd, mer egenarbete och mindre lärarledd undervisning. Skolverket kommer 2010 att prioritera arbetet med fördjupade analyser av resultaten i de internationella studierna och de nationella proven.Detta om skolan. Perspektivet kan förstås vidgas betydligt: hela vård och omsorgsområdet. De borgerliga i vårt landsting är beredda att sälja sjukhus. Det som har nämnts är som nästan alltid i liknande sammanhang en försäljning av "godbitarna", nu Danderyds sjukhus. Inte utan att kopplingar saknas mellan olika delar. Täby och Tibble har väl blivit själva symbolen för de ideologiska affärerna, något som blir väldigt intressant när den politiken landar väldigt nära moderatledaren själv, för att uttrycka det försiktigt. I dagarna pågår en stor debatt om utförsäljningar av de statliga företagen. På samma sätt som på skolans område lockar de lönsamma "marknaderna".
Antalet fristående skolor ökar. Den senaste tioårsperioden har också allt fler fristående skolor börjat bedrivas i aktiebolagsform inom större koncerner. Skolverket ser ett behov av att studera hur mångfalden av driftsformer och utbildningsanordnare påverkar såväl elevers skolgång som kommunernas möjligheter att ha överblick och övergripande ansvar för utbildningsverksamheten.
Citatet ovan får mig att googla hastigt och jag hamnar helt plötsligt på ett seminarium från sommarens vecka i Almedalen om riskkapitalförsörjning. I panelen bland andra Marie Reinius, statsrådet Mats Odell som själv har gjort lönsamma affärer inom vårdområdet och så seminariets moderator, Pernilla Ström, som deltog i debatten förra sommaren och försvarade vinsterna. Jag skrev själv ett inlägg om att hon just då fortfarande borde ha mottagit arvode från just det företag, Academica, som idag nämns i SvD. Sverige är litet. Och jag blir ibland väldigt nyfiken på hur ett "maktschema" skulle se ut mellan investerare, tankesmedjor, politiska företrädare och andra i det Sverige vars gemensamma sektor inte bara är viktiga välfärdsverksamheter utan också mycket lönsamma affärer.
Uppdatering:
I exemplen ovan kunde jag förstås ha nämnt Apoteket och det skyltbytet som det blev i Huddinge. Alliansfritt med kommentar av Fredrik Pettersson postar om ett uttalande som centerns Eskil Erlandsson har gjort, där uppfattningen i centern är att apoteksavregleringen har gjorts för att "bryta ner stalinistiska system". Påminner mig om Maud Olofssons tal i Almedalen där samma apotek var "Nordkorea och Kuba". Ett intressant perspektiv på inlägget ovan om man vill förstå de ideologiska motiven...
AB, AB2,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, skola, friskolor, vinster, val 2010, valet 2010, tibble, regeringen, alliansen,
