Institutet mot mutor bör vårda sitt förtroendekapital

[uppdaterad] Idag, påskafton, återkommer professor Claes Sandgren som är ordförande i det näringslivsanknutna Institutet mot mutor, i den offentliga debatten. Idag handlar det om relationer mellan politik och näringsliv. Om hur övergångar mellan de två sektorerna inte ska kunna misstänkas innebära att personer som haft ledande positioner i stat eller kommun, som politiker eller tjänstemän, tar "ovidkommande hänsyn" i vissa beslut. Utan tvekan ett viktigt ämne. Men frågan är om Institutet mot mutor håller sig inom trovärdighetens gränser själva?

Förra gången, i november förra året, fick jag anledning att ge en kort replik. Då skrev Sandgren om partistöd. I inlägget undvek Sandgren att beskriva att det faktiskt inte var politiken i allmänhet som hindrade offentliga redovisningar av partistöd, utan främst moderater och kristdemokrater. Jag skrev då:    

Min stora invändning handlar om den totala tyngd som Claes Sandgren lägger på att exemplifiera med namn kopplat till (S) och med ett omvänt beröm till regeringen. Även om institutet han företräder är nära kopplat till näringslivet borde Sandgren vara mån om någon form av neutralitet

Idag upprepar Sandgren samma sak. I inlägg "flyr han" tillbaks till namn som Göran Persson och Björn Rosengren för att exemplifiera sina idéer. Jag utesluter inte att Sandgren har rätt i sak. Men trovärdigheten urholkas för hans eget institut när den nu styrande maktens män och kvinnor inte är föremål för granskningen.

Hade det saknats exempel vore det en sak. Jag tror inte att det är så. Just nu är den moderata ledningen i Solna kommun i offentlighetens ljus efter misstanke om mutor på toppnivå i staden. Statsrådet Mats Odell har gjort affärer med den stat han själv sitter i toppen för. Dagens papperstidning, Svd, berättar om en moderat politiker i styrelsen för Stockholmshem, Per Wesslau, som nu är inblandad i de sjuka effekter som moderaternas ombildningpolitik medför. En affär som gjordes för mindre än en månad sedan där hyresgästerna i Svenska bostäder fick köpa för ca 3 miljoner, bostäder som en månad senare säljs för 13,5 miljoner.   

Det som Sandgren söker exempel på kunde lika gärna nå upp till maktpyramidens topp. Reinfeldt själv fanns aktiv i Täby när hans tidigare kampanjchef fick köpa skolor till underpris. Hela affären med Tibble gymnasium i Reinfeldts hemkommun Täby förklarades olaglig. Markbygdens vindkraftverk fick okey från Maud Olofsson vars son finns i bolaget...

Jag tycker att "institutioner" som de mot mutor är viktiga. Trots allt har vi människor våra fel och brister även om vi är politiskt aktiva. Snedsteg, övertramp och till och med brott sker. Vi behöver oberoende parter som håller nageln i ögat och som skriker till när det saker som kan hota trovärdigheten för det politiska systemet.  Att en sådan organisation med kopplingar till Svenskt näringsliv återkommande tar "sossar" som negativa exempel riskerar all trovärdighet för den som granskar. Det är mycket olyckligt.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, institutet mot mutor, svenskt näringsliv, skandaler, solna, moderaterna,