TCO-utredarna pekar också på att de positiva signaler om ekonomin i kommunsektorn som regeringen hänvisar till, just bygger på ett permanentat stöd: De skriver:
KI bedömde i sin senaste prognos (31/3) att kommunerna skulle uppfylla balanskravet 2011 eftersom det tillfälliga statsbidraget till kommunerna antogs skulle permanentas 2010 och ytterligare höjas 3,5 miljarder 2011. I annat fall skulle ”kommunsektorn, i synnerhet landstingen, behöva göra stora anpassningar av verksamheten för att uppfylla balanskravet” eftersom ”skatteintäkterna utvecklas svagt samtidigt som kostnadstrycket ökar”. En besparing i den storleksordningen skulle kunna handla om över 20 000 jobb i kommunerna.Det här är sannerligen inget som "bara" TCO ser. Jag har tidigare tagit exemplet Stockholms läns landsting. Filippa Reinfeldts egna tjänstemän på hälso- och sjukvårdsnämnden berättade redan tidigare i år om förutsättningarna:
De ekonomiska förutsättningarna för HSN 2011 är mycket strama. Det ekonomiska ökningsutrymmet 2011 enligt landstingsfullmäktiges beslut i budget 2010 uppgår till 1,0 procent att jämföra med faktisk kostnadsökning 2009 på 5,1 procent och budgeterat ökningsutrymme 2010 på 3,2 procent.Detta under ett år med extra stöd. Samtidigt pågår det som alltid sker i kommunSverige: kostnader för löner, priser och volymökningar som ofta är högre än höjningarna av anslagen. Det ger löpande besparingar som, om de får nöta på för mycket, drabbar kvaliteten i vård och skola.
Regering föreslår alltså inte några förstärkningar i årets vårbudget. Trots det talar både stats- och finansministern om "välfärdens kärna" och om "jobben". Även om de har vissa skillnader i prioriteringarna.
Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, val 2010, valet 2010, välfärd, skola, vård, sjukvård, alliansen, moderaterna, vårbudgeten,
