söndag 30 oktober 2011

Tankar om ett knepigt politiskt läge

Svensk väljaropinion idag: (S) har sedan förra månaden tappat tre procentenheter. 29,4 procent när man väger samman resultat från fem olika institut. Ekot summerar:
Alla andra partier ökar marginellt. Moderaterna går upp en aning till 32,6, vilket innebär att Moderaterna och Socialdemokraterna inte är jämnstora längre, utan Moderaterna har dragit ifrån. Det har också det borgerliga blocket gjort, som får 48,6 procent medan de rödgröna oppositionspartierna tillsammans ligger på 44,9 procent.
I det läget gör miljöpartiet just det som är (S) verkliga behov: På DN Debatt presenterar man ett politiskt förankringsarbete direkt riktat till väljarna. Mp sätter målet att få med 250.000 personer i sitt arbete med ett miljöprogram. Därmed vänder man åter till miljöfrågorna som sin grund. Partiet försökte som bekant i Almedalen att tala helt andra frågor. Enligt min egen "källa" berodde detta märkliga på att partiets stab i riksdagen hade räknat med Mikaela Valtersson som språkrör. Därför upptogs Almedalsveckan av skolfrågor och knappt ett ord om miljön i "rörens" tal. Nu verkar nya staber har börjat arbeta. En fundering man kan ha är Mp:s behov av att "förankra miljöpolitiken". Partiet har ett i jämförelse med andra partier mycket stort förtroendekapital. Möjligen är det faktum att miljöpolitiken inte betydde särskilt mycket för väljarnas val av parti något som kan ändras med en kampanj som denna.

Socialdemokratin som verkligen behöver göra detta, efter ett års släpande i bakvattnet och fallande väljarstöd, tvingas nu genomlida en ny period av politiskt vaccum, där i stället ett upprättat förtroende för partiledaren är ett måste om det alls ska gå att förmedla och samtala om politik framöver. En landet-runt-resa av ledande företrädare som främst syftar till att tala "efter drevet", inte om politik. Där följer ett andra problem med upplägget. Det är i stort ett internt "mötande" som sker ute i landet. Om och hur väljarna i stort får del av budskapet är väl en osäker punkt. Om detta och risker med detta bloggar också Ulf Bjereld.

Mina tankar om detta leder till tre punkter:

* Socialdemokratin måste igång med ett engagerande av människor utanför partiet om politik. Det gröna folkhemmet, kunskapsdriven ekonomi, jobben och tillväxten, de växande klyftorna.

* Socialdemokratin måste prata politik vid varje tillfälle. Jag är ytterst skeptisk till att det går att "prata" sig till en i väljarnas ögon förlåtelse för de senaste veckornas händelser oavsett vad som sakligt sätt är rätt och riktigt.

* Socialdemokratin måste lyssna på, uppvärdera och vårda sina kärleksfulla kritiker. Men samtidigt måste en del av kritikerna själva tänka till på vad man själv vill med partiet, inte entaktat efterlysa att andra ska göra allt. Visst kan man välja "surtyckandet" utan att själv berätta om den politik som faktiskt finns i bl.a. budgetmotionen. Men då gör man ett aktivt val som knappast leder uppåt. Detta förutsätter samtidigt att partiet självt skapar arenor för dialogen.


Mer att läsa:  Novus material, AB om fortsatt lågt stöd för (S), AB-ledaren om drev, AB Åsa Linderborg om (m)-historia, SvD PJ Anders Linder, SvD kolumn, Göran Skytte, DN, Expressen Ulf Bjereld, Annarkia,
Kent Persson, Mer: AB: DN

Fler som bloggar: Alltid rött, alltid rätt, Westerholm, HBT-sossen, Thomas Böhlmark, Röda Berget,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,