En opinionsmätning, en stämma och en inbjudan. Tre nyheter som inspirerar mig till inlägg. Inspirerar är kanske inte rätt uttryck. Inspiration är för mig något positivt, något som väcker positiva känslor och leder till goda gärningar. Frågan är om det verkligen gäller här.
Idag visar SIFO att mitt parti har fallit nära 10 procent efter "Juholtaffären". Det parti som gick till val 2010 med målet att nå 40 procent får nu 25,5 procent i mätningen. Mätningen kommer samtidigt som jag från den påslagna teven hör moderater samlade till stämma i Örebro diskutera politiken framöver med stort självförtroende. (S) i krishantering och internt fokus på att vända ilska och besvikelse. (M) som trots allt, trots Reinfeldts varningar för visioner och trots hans mer historiskt än framtidsinriktade tal, har greppet om den politiska dagordningen. Moderatledaren träffade möjligen rätt i sin poetiska formulering i gårdagens tal: "De vackra, röda höstlöven", kommenterade han. Mer behövdes inte sägas om motståndaren. Efter en stunds eftertanke fnissade ombuden...
Söndagens mätning bekräftar de fallande röda. Det motsatta gällde fram till den tidpunkt då affären Juholt briserade. S var på gång att i en skuggbudget ge besked om politiken framöver. Då vände opinionen uppåt. Det borde rimligen betyda att det är möjligt att få stöd för politiska värderingar och konkreta förslag. Den inriktning som Håkan Juholt pekade ut i sina linjetal togs emot positivt av många väljare. Allt detta som skulle kunna leda framåt verkar ha försvagats dramatiskt efter de senaste veckornas "turer". Nyckelfrågan är om det kan vändas? Kommer de politiska budskapen kunna tränga igen den vägg eller mur av negativa bilder som finns efter mediedrevet och som nu riskerar att finnas där när vi vill prata samhällsbrister och lösningar? Jag är orolig.
Den lösning som nu har valts är att Juholt med resor i landet ska vända detta. Katarina Bredberg bloggar från ett möte i Göteborg, ett inlägg som också SvDs Lena Hennel har läst. Här citeras också Ulf Bjerelds inlägg från samma möte. Och visst är det en kraft om de egna partiarbetarna väcks och blir entusiastiska "pratare" för partiet. Men kommer den entusiasmen att nå utanför partiväggarna? Tveksamt utan någon särskild insats för att verkligen söka upp potentiella väljare som nu vänder oss ryggen. Partiet behöver göra något i stil med LOs lyssnarsatsning Stora resan, med fokus på icke-medlemmar, människor som känner och till och med brinner för våra idéer men som inte kommer att ge oss stöd därför att bilden är fastnitat i skandalrubriker. Här krävs ledarskap och initiativ. Det kräver samtidigt en mycket stor förståelse om hur det kan vara att som vanlig medlem som älskar politik i stället får stå och lyssna på skäll över ledarpersoners felsteg. De flesta gör det på fritiden och har noll kronor i betalning för sin partiinsats. Frågan är hur vi behåller alla dem och gärna får fler....
Den tredje "inspirationen" handlar om en inbjudan. Trots Reinfeldts omdöme på stämman om "särintressen" vill nu regeringen enligt Anders Borg, samtala med arbetsmarknadens parter. Enligt DN är LO, TCO och SACO positiva. Endast Svenskt Näringsliv surar. För en facklig organisation är medlemsintresset hela "affärsidén". Och med en borgerlig regering i landet krävs också direkta samtal med denna regering för att kunna påverka. LO har ett speciellt förhållande till (S), det parti som fackliga organisationer själva bildade för att påverka politiken. Samarbetet binds ihop av samma mål för samhällsutvecklingen.
Jag vet inte hur man ska beskriva det här läget i termer av olika grepp som borgerligheten har tagit på S. "Strupgrepp", kanske? Ingen facklig organisation som vill överleva kan avstå från att i relation till den makt som styr, försöka påverka för medlemmarnas bästa. Hittills har det alltid varit en självklar relation med socialdemokratin och det är naturligt att det gäller även framöver. Men att mitt i S-kris, mitt i tider då en borgerlig allians har starkt väljarstöd få se bilder av Borg, Reinfeldt och så de fackliga företrädarna i samtal om medlemmarnas villkor på arbetsmarknaden är onekligen ytterligare en risk för (S) legitimitet i breda löntagargrupper. Det krävs mer än resor i landet för att möta det svåra läget.
Mer att läsa: SvD Lena Hennel, DN, DN Debatt, Olof Ruin, AB om sammanbrott, AB Lena Mellin, Ekot, GP. SvD PJ Anders Linder, Sydsvenskan, Expressen,
Fler som bloggar: Mitt i steget, Högberg diktar, SvD ledarblogg, Svensson, Mikael Andersson, Röda Berget, Jämlikhetsanden, Kristian Krassman, Martin Moberg, Olas tankar, HBTsossen,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, opinionen, opinionsläget, moderaterna, socialdemokraterna, håkan juholt, fredrik reinfeldt, anders borg,
