Knivskarpt från Aftonbladets ledare

Med rätta har Sahlins tal på lördagens förtroenderåd både uppmärksammats och uppskattats. Ideologiskt, ärligt, framtid. Och politiskt intressant, minst sagt, med en kvarlämnad fundering hos mig om spelet bakom det rödgröna samarbetet. Valet för Sverige såg Sahlin OCH väljarna i att samarbetet S och Mp skulle öppna upp för att bryta blockpolitik. Det valet gjorde nu inte (S) utan körde över partiledarens råd. Därför efterlyser nu Sahlin att den blivande efterträdaren får tydligt mandat och lita på efterträdarens vägval. Frågan är väl hur kretsarna som lyckades få till "vänstervägen" agerar inför kommande kongress och val....

Men även kritik drabbar den avgående S-ledaren. Läser strax innan sömn att Katrine Kielos har skrivit en ledartext som sannerligen inte är nådig. Huvudkritiken ligger i att lördagens tal bortsåg helt från finanskrisen. Det och FRA-frågan menar KK är uttryck för en socialdemokrati som inte lever med sin samtid.

Östros, Sahlin och Österberg diskuterar ersättningsnivåer och kallar det förnyelse. Ni har gjort det sämsta valet i modern tid eftersom ni inte kunde läsa samtiden. Flytta på er. Det är inget personligt. Bara flytta på er.

Ja, till en del i alla fall så är det just det sistnämnda som nu händer. Samtidigt kommer jag nog, hur klok Katrine än är och hur otrevlig finanskrisen än var, att köpa att enstaka faktorer eller händelser är förklaring till eländesvalet. Det är inte heller fel att lyfta en förändrad syn på a-kassan som illustration av omprövningstankar. Men nu är egentligen innehållet i ledaren allvarligare än så. Skulle socialdemokratin vara passé i relation till sin samtid?

Den valanalys som presenterades i går ger förfärande nog bekräftelse till Aftonbladets ledare:

• Socialdemokraternas ekonomiska politik saknade stöd och uppfattades inte som framtidsalternativet.
• Valets viktigaste frågor blev skola, jobben, sjukvården och ekonomin.
• Socialdemokraterna gjorde det sämsta valresultatet sedan den allmänna rösträtten infördes 
• Finanskrisen, det rödgröna samarbetet, vårmotionen och ett misslyckat valmanifest som delförklaringar till att Socialdemokraterna tappade det stora försprånget på bara två år.

Mer om S krishantering i söndagens Agenda. Där uttrycker Ardalan Shekarabi att de strukturer som vårt parti verkar ha internt gör att omprövningstankar först kommer efter ett avgångsbesked. När man lämnar in sin avskedsansökan. Det avgörande är att socialdemokratin utvecklar sin politik. Men Sahlins "sluttal" visar också att vi verkar ha åtskilliga strukturer som behöver anpassas till 2010-talet. 
Den första prövningen är om den igår valda valberedningen kommer att jobba på det öppnare sätt som utlovades under förtroenderådet. Besked som troligen gjorde ombuden lite lugna och därför inte krävde mer formella beslut om detta.

Katrine Kielos kritik bekräftas av staplarna. Det går att för valet 2010 hitta en rad skäl till valförlusten. Men det är också något djupare och mer omvälvande som partiet har att möta, både politiskt och organisatoriskt. Skräcken är väl vad som händer om en nödvändig omprövning förhindras av blindhet för utvecklingen och övertro på vårt partis styrka och relevans i dagens Sverige. Övertygelsen som en del av oss möjligen har någonstans i bakhuvudet måste bara bort: "Vi förlorade 2006. Vi förlorade 2010. Då måste vi helt enkelt vinna 2014".

Och avstå gärna från att skicka upp samma usla råd till nästa partiledare som nu ledde dit det ledde. Då kan det gå riktigt illa. Värre än 2010.

Mer: Expressen ledare,
Bloggar: Mary Jensen, Peter Högberg, Johan Westerholm, Lena Sommestad, Martin Moberg,  Aurora Gullberg, Margareta Persson,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, eftervalsdebatt, socialdemokraterna, mona sahlin, katrine kielos,