Jag vet inte riktigt hur många företag eller organisationer som idag skulle starta en viktig rekrytering med att bolla namn. De flesta skulle nog göra som den (S)-märkta valberedningen och partidistrikten delvis gör: Fråga efter lämpliga kompetenskrav. "Vad behöver partiet för ledare nu"? En ny S-ledare ska kunna lyfta partiet i en, som det heter, "ny samtid". Gissningsvis är viktiga kvalifikationer att ledaren kan folkrörelsen, är väl förankrad i partiets grundvärderingar, kan kommunicera med känsla och glöd och förmår visa en socialdemokrati som en stark utmanare till Reinfeldts moderater och allians. Och vad innebär det sen om partiet framöver ska ha ett tillväxtfokus, men kanske också sätta de växande samhällsklyftorna på dagordningen?
En global värld där Sverige på gott och delvis ont påverkas kräver en ledare med internationell utblick. Socialdemokratin är också internationell till sin själ. Och vad krävs av en S-ledare som förväntas bidra till en av de stora framtidsfrågorna, miljö- och klimatpolitiken som framöver kommer att växa i betydelse allt eftersom hoten blir tydligare för oss alla.
Till det ett antal personliga karaktärsdrag, inte alltid lätt att avgöra? En lyssnande ledare eller en med förmåga att peka med hela handen? Där finns säkert dem som också menar att kön har betydelse. Kanske också andra parametrar. Och där finns sprängkraft som kan förstöra mycket om inte hemläxan med valanalysen är gjord. De "vanliga parametrarna" kommer med säkerhet att föras fram som förankring i "hela landet", känsla för den "facklig-politiska samverkan" och annat. Håller det för en ny socialdemokrati?
Det är mest medier som har fyllt på namnbanken. Efter julhelgen finns i alla fall en JA-tack-kandidat till en ledarroll. Ylva Johansson. Till antalet verkar minst lika många kandidater ha kommit fram på nätet som utanför detsamma. Bloggare som Peter Högberg ställer upp. Sandro Wennberg återtar kandidaturen. Han har läst om en ny kandidat, Charlie Hansson, bloggare, It-entreprenör och värmdöbo som fanns med på den sista platsen på S-riksdagslistan från Stockholms län. Hans personliga varumärkesbyggande handlar om "sonen till en hemlös som gjorde resan och blev miljonär". Lite av den amerikanska drömmen om du vill. Med fog kan man fråga sig hur gångbart det är i ett parti som socialdemokraterna. Dessutom följs säkert namnet för de flesta med tillägget: "vem fan är det"? Att bli ledare för socialdemokratin är i normalfallet helt uteslutet för någon som ingen vet något om. Oavsett det: Charlie har onekligen kvaliteter utifrån den kravspec jag skissar på ovan.
På facebook-sidan som (S) i Stockholms län har skapat verkar Charlie Hansson slå som kandidat. Om personlanseringarna inte den här gången räcker ända upp till toppen så ger det i alla fall ett tillfälle att märkas och synas. Det kan vara bra för framtiden, om inte annat.
Egentligen är det anmärkningsvärt att det fortfarande, med få undantag, är så totalt knäpptyst med positiva besked. "Jag vill delta". "Jag vill leda". "Min vision är...". "Jag brinner för...". För den som har varit med ett tag och kan kulturen finns möjligen förklaringar. "Så SKA det vara". Men jag undrar om inte världen utanför har förändrats och ställer nya och andra krav, något som den som litar till det gamla kan bli brutalt varse när tiden är inne.
Fler: HBT-sossen, Marika Lindgren Åsbrink om visionslösheten, Krassman, Rasmus Lenefors, Aurora Gullberg,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, eftervalsdebatt, partikongress 2011
