onsdag 11 mars 2009

Den nya svenska maktadeln

{Uppdaterad] DN:s granskning av friskolorna i Stockholm är viktig i sak. Dagens artikel, tyvärr ännu ej på nätet, ger ett annat perspektiv som skrämmer mig. Det gäller den sammanblandning och intressekonflikt som allt oftare (?) verkar finnas mellan våra gemensamma pengar i de offentliga kassorna, och enskilda vinstintressen hos politiskt förtroendevalda. I dagens artikel beskrivs hur en friskola läggs ner i Täby. Nu kämpar hälften av eleverna som bor i Österåker för att skolan ska återstarta där. Friskolan ägs enligt DN av Prolympia AB som startats av Rune Tedfors, som också startat John Bauer-koncernen, ägare till ett 30 -tal gymnasieskolor i Sverige. Koncernens såldes enl DN till danska riskkapitalbolaget Axcel. Prolympia driver nu 9 skolor. VD är Martin Hytting, moderat landstingspolitiker i Jönköpings län. DN-artikeln skriver om reaktion från Österåkers kS-ordförande, moderaten Ingela Gardner Sundström "som själv äger och driver en friskola i kommunen".

Det här är ingen ny företeelse. Den verkar vara accepterad och leder högt upp i Sveriges maktapparat. I september 2007 skrev jag ett inlägg efter Uppdrag granskning. Inslaget avslöjade direkta kopplingar till friskoleförsäljningar och Reinfeldt-familjen, där bla FR:s förre kampanjledare hade gjort goda affärer genom köp av skolor i Täby. Exemplen där höga politiker gör egna privata förtjänster är många fler, senast Mats Odells försäljningsmiljoner när han gjorde sig av med sitt behandlingshem, som jag bloggade om här.

Man kan rent allmänt tycka att en diskussion borde föras om vi /vad vi kan acceptera eller ej som vinster i företag som får sina intäkter från skattebetalarna. Men saken blir än mer allvarlig när de som faktiskt fattar besluten har egna ekonomiska intressen i att besluten blir "rätt". Man frågar sig hur mycket av detta som förekommer i vården som nu knoppas av och säljs ut i Stockholm. Hur många andra av landets förtroendevalda sitter på dubbla stolar i förhållande till skattebetalarnas pengar? Hur hanteras besluten i partierna om det finns egenintressen i gruppen eller andra politiska kamratband mellan beslutsfattare och företagare? Ett första steg måste vara hårdare regler och större öppenhet när de politiskt valda också agerar företagare med skattepengar som intäktskälla.

Samtidigt som friskolemiljonärerna verkar bli fler och får mer kommer uppgifter om att 1000 lärare varslas runt om i kommunerna. Det saknas uppenbart pengar att betala deras löner och därmed att hålla kvaliteten eller t.o.m öka den i skolorna. Det absurda är att de pengar som saknas till lärarlöner kommer från samma konto som de som ger friskoleägarna sina miljoner.
Det finns anledning att verkligen granska den nya maktadeln i Sverige som verkar ha direkt dragningsrätt på våra gemensamma skattepengar.

Läs mer: Ett hjärta rött, Röda berget, Christermagister,

Intressant
? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

6 kommentarer:

Rickard, lärare bromma sa...

Om nu dessa friskolor "tar" pengar från den kommunala skolan. Beror kanske det inte mer på att friskolan lyckats med att göra en skola eleverna väljer hellre än den kommunala?

Elever har faktiskt valmöjligheten och skolan måste alltså kämpa för att överleva istället för att bara tugga på i gamla korridorer.

Men du kanske hellre ser att vi plockar bort valfriheten, så som det var på 90-talet?

Peter Andersson sa...

Tack,Rickard för synpunkten. nej, som du ser på inlägget så är det en helt annan sak jag tar upp. INte valfriheten i sig. OCh i inlägget kan man väl möjligen utläsa att om jag är emot något så är det att skattepengar som borde gå till elever och lärare, oavsett driftsform, hamnar i kassorna hos internationella koncerner. Som skattebetalare gillar jag icke detta.

Sen har jag en radda synpunkter i sig på friskolor, på krav man måste ställa osv men mer om detta en annan gång.

peter

Tingeling sa...

Jättebra inlägg. Det är skrämmande hur något så viktigt som den svenska skolan håller på att förskingras. Jag tycker absolut inte illa om alternativa driftsformer i sig men jag tycker illa om när vinstintressen styr, i stället för att alla barns rätt till utbildning hög kvalitet är det som är utgångspunkten.

Dagens stora nyhet om den varselvåg som sveper fram över landets skolor är inte mindre skrämmande. Man kan verkligen fråga sig hur Jan Björklund menar att det ska bli ordning och reda i våra skolor, när tusentals lärare väntas försvinna.

Anders Nilsson sa...

Jag bara undrar Peter om det är så att vi socialdemokrater har mycket lättare att se den maktelit du talar om när de borgerliga har regeringsmakten. Men jag anar och tror att denna adel även fanns före 2006 och att de har en historisk förklaring.

läs gärna http://my.opera.com/ekehog/blog/2009/03/11/vem-tjanar-pa-att-staten-forstatligar-inkomsterna

kritiserande sa...

Det finns en viss aspekt i detta som man ofta glömmer bort (detta gäller även vårddebatten).

Om en tjänst genomförs på ett lika bra sätt och för samma pris eller t o m på ett bättre sätt till ett lägre pris, men det har genererat vinster åt vissa privata intressen, varför e det ett problem?

Om skattebetalarna antingen betalar till en kommunalskola eller till en friskola, men eleverna lär sig lika mkt, lärarna får samma löner osv, varför angår det då oss ifall friskolorna har kostnadseffektiviserat?

S:t görans sjukhus har 20 % (!!) lägre kostnader än de övriga sjukhusen, med en mycket nöjd personalkår och kortaste vårdköerna i länet (om inte landet). Det drivs privat, som enda landstingssjukhus.

(jag antar nu att du är emot detta)
Varför är detta något dåligt? skattebetalarna har fått betala 20% mindre för en bättre tjänst (kortare vårdköer) och mer nöjd personal!

Stig-Björn Ljunggren sa...

En av de fenomen som utbildnignsreformerna på 80- och 90-talet försökte handskas med var att antalet administratörer per utbildningsplats ökade.
Det blev alltså fler och fler byråkrater per elev eller student.
Det var också en form av "vinst", men mycket mer osynlig i form av byråkratiska berg som UHÄ, SÖ etc.

Det var ett problem som är större än att någon lyckas kapa åt sig en miljon eller två från offentlig verksamhet.

Aftonbladet skriver för övrigt idag om klass 7a på Häggviksskolan i Sollentuna, där eleverna haft 39 lärarvikarier på ett halvår.

Eleverna klagar över att de inte lär sig något, och rektorn förklarar allt med besparingskrav, sjukdomar och olyckliga omständigheter.

Men en lycklig omständighet är att var tredje elev nu flyttat på sig. 9 av 27 elever har gjort exit.

"Jag kommer kanske att byta skola i åttan. Jag vill ha bra betyg och ett bra jobb, säger Payam Tavakoli, 13", skriver Aftonbladet.

Det är en jäkla tur att det går att göra exit. Att ge den dåligt skötta skolan fingret. Den ordningen fanns inte förr. Vad skulle vara alternativet i en situation som denna?

Jag tror att vi måste se skolan som något elever och föräldrar (= familjer) erbjuds av det offentliga. Inte att det är ett redskap för staten och kapitalet, för politikerna.

Ty vem är det som betalar?

Slutligen: Det finns en annan makthierarki som är intressant att studera inom skolans värld - nämligen järntrianglarna av pedagoger, politiker och lärare. De bromsade länge försöken att öppna upp skolan för elev- och föräldrarinflytande. Varje politisk insats för att försöka skapa reella påverkansmöjligheter bromsades.

Detta gjorde friskolorna upp med. Som man bäddar får man ligga. Det alternativ som fanns på sjuttio- och åttiotalet för ett verkligt inflytande för dem som skolorna är till för bromsades. Och det här är resultatet. Vi fick det näst bästa.