En moderat EU-parlamentariker utan program för jobben

I bruset av de i sak viktiga bonusdebatterna kommer fler rapporter om regeringens misslyckande med jobbpolitiken. Sverige näst sämst i Europa när det gäller att få ungdomar i jobb. På Nyhetskanalen hittar jag följande:

Sverige hade 22,9 procent unga arbetslösa i januari. Snittet för EU är 17 procent.I januari 2008 var 19,2 procent unga i Sverige i åldrarna 15-24 år arbetslösa. I januari i år var andelen 22,9 procent. Ungdomsarbetslösheten i Sverige var hög redan innan den internationella finanskrisen hunnit ge effekter på arbetsmarknaden

Rapporten har en reservation. De unga som gett upp hoppet om att få ett jobb är inte medräknade. Förra året var det ytterligare 65.000 unga i utanförskap. Hur många det är nu saknas uppgift om. Anders Löwdin på Arvid Falk ställer frågan varför borgerliga sympatisörer och aktivister som också bloggar undviker jobbdebatten. Jag instämmer i frågan. Men självklart är det minst lika viktigt varför regeringen och dess ledare Reinfeldt flyr från debatten. Och nu, ett par månader före valdagen 7 juni: var i debatten är de moderata kandidaterna till EU-parlamentet i debatten? med förslagen? med politiken för jobb?

Är det så att det i grunden handlar om värderingen att samhället inte ska ta ansvar? Moderaternas första namn på listan till Eu-parlamentet, Gunnar Hökmark, beskrev syn syn i boken En ny giv på 80-talet.

Varje ingrepp från statens sida i näringslivet består definitionsmässigt av att man tar från de företag som förtjänat sin vinst och ger till dem som inte lyckats göra det, att man offrar det livskraftiga för det konkurrensmässiga, och att man på sikt utarmar vårt näringsliv, vårt land och våra medborgare.

I sak har Hökmark inte fattat att den svenska modellen har byggt på att tryggheten genom arbetsmarknadspolitiken gör att de anställa och deras fackliga organisationer har medverkat och inte motverkat viktiga strukturförändringar för att näringslivet ska kunna stärkas och utvecklas. När hotet om arbetslöshet pareras med aktiva insatser och ett tryggt försäkringssystem när man drabbas, så har förändringarna i Sverige genomförts i en helt annan samförståndsanda än i andra länder. Det har varit en styrka för Sverige. Med den borgerliga regeringens politik havererar detta. Och frågan är om inte de värderingar om att det gemensamma ska hålla sig borta som Hökmark skrev som MUF-ordförande fortfarande lever i de moderata leden. Det kanske är därför som tystnaden är så kompakt?

Koll på heta S-inlägg hos Johan Ulvenlöv.
Kryssa Åsa till parlamentet.
Knuff har fler inlägg.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, jobbävning, arbetslöshet, fredrik reinfeldt, utanförskap, jobben, regeringen, alliansen, socialdemokraterna, mona sahlin,