Framtid för Sverige 2.0 - ett program för jobben

"Vi står inför en mörk period" noterar finansministern återigen. EU-ledarna avstår från några bredare krisinsatser och i Sverige verkar det som att den moderatstyrda regering som har ansvaret, som har lovat jobb men släppt fram arbetslöshet och utanförskap, ändå inte får sitt förtjänade straff av väljarna i mätningar. Även om S, v, mp är större.

"Socialdemokratin väljer att bekämpa krisen med åtgärder för att trygga sysselsättningen. vi väljer att fördela bördorna efter bärkraft; vi väljar att öka samhällets och de anställdas inflytande över ekonomin".

Så skrev partiet i förordet till Framtid för Sverige som togs av partistyrelsen 1981, inför valet 1982. Precis som nu hade de borgerliga partierna fått chansen att styra. Då som nu drogs Sverige in i kris och arbetslöshet. S tog ett samlat grepp om krispolitiken och formulerade konkreta förslag utifrån en ideologisk bas. Jobben i industrin. Den offentliga sektorns betydelse för jobben. Kampen mot inflationen. Inflytande för löntagarna. Programmet var grunden för den valrörelse som ledde till att socialdemokratin återkom till regeringsmakten. Man kan invända mot enskildheter i dåtidens program. Världen är annorlunda nu. Det är svårt att kopiera. Men själva "stuket" behövs: Visioner och framtidshopp OCH konkreta förslag samlade som ett tydligt politiskt alternativ.

90-talets början var Sverige i samma krissituation efter samma försök att låta de borgerliga leda landet. I riksdagen presenterade socialdemokraterna en motion med namnet Framtid för Sverige, som tog utgångspunkt i det tidigare krisprogrammet.

Det finns redan i dag en radda av lokala (se solna här och Huddinge här) , regionala och nationella initiativ och arbetsgrupper som jobbar för att ta fram förslag för fler jobb, motarbeta krisen, stoppa det ökande utanförskap som den moderatstyrda regeringen nu driver fram. Men borde inte socialdemokratin faktiskt upprepa Framtid för Sverige-programmet? Det behövs, just i tider av kris, lite framtidshopp, djävlar anamma och konkreta ljus i Anders Borgs mörka tunnel.

Hos bloggare är jobbfrågan viktig. Inte minst eftersom "gammelmedia" inte verkar ta sitt uppdrag på allvar att granska makten. I alla fall inte borgarna. Vet inte om det är resultat av de samtal mellan regeringskansliet och exempelvis Ekot som jag bloggat om tidigare. Men man saknar verkligen analyserna. Erik Laakso skriver exempelvis:

Eftersom de gick till val på att vara bättre än Socialdemokraterna på att föra arbetarvänlig politik så har de inte fått folkets mandat till ett systemskifte. De sviker sina väljare och de gör det på ett ytterst försåtligt sätt, men väljarna är inte dumma, det märks om inte annat i opinionsläget.

Det är kris. Finanskris och jobbkris. Allt fler varslas, blir arbetslösa och alltför många tvingas till socialkontoret och bidragsberoende. Nästa steg blir ett slag direkt mot välfärden: skolan, sjukvården, äldreomsorgen. I det läget måste socialdemokratin tydliggöra framtidstron, framtidsdrömmarna och de skarpa förslagen. Att åter ta fram ett särskilt handlingsprogram tillsammans med fackföreningsrörelsens är en bra start. Och gärna i dialog med hela Sverige.

Erik Laakso, Jonas Morian, Alliansfritt Sverige, Per Tenggren, Alexandra Einerstam, Johan Ulvenlöv, Karin, Sjölander, Jan Andersson,

Knuff har länkar till fler inlägg.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, jobbävning, arbetslöshet, fredrik reinfeldt, utanförskap, jobben, regeringen, alliansen, socialdemokraterna, mona sahlin, Framtid för Sverige, val 2010