Per Schlingmanns munhäfta om jobbkrisen

Föga förvånande har DN-debattinlägget om jobbsatsningar och att något återställa skattenivåerna för de med högst inkomster lockat till blogginlägg. 76 bloggar på Knuff och 95 länkar till artikeln. Det flesta verkar vara skattekommentarer, mer än om artikelns jobbavsnitt. (se mitt tidigare inlägg) Med tanke på situationen i Sverige borde kanske fler bidra till insatser för jobben. Men möjligen är det hos en del bloggare som hos regeringen: En benfast övertro att den politik som nu har havererat ska ge jobb.

Därför är det helt naturligt att också Per Schlingmann på valledarbloggen utgår från att sänkt skatt ger fler jobb och höjd skatt ger färre jobb. Den totala ideologiska låsningen får många svenskar idag betala dyrt för. På samma sätt betalar alldeles för många för låsningen sänkta bidrag ger fler jobb och omvänt. Om Schlingmanns inlägg i övrigt kan man säga:

• Det är anmärkningsvärt att moderaternas partisekreterare /valledare inte med ett ord är intresserad att kommentera jobbförslagen i Mona Sahlins och Thomas Östros artikel. Det säger det mesta om den tystnadens strategi som moderaterna nu har när arbetslösheten biter sig fast och utanförskapet ökar.
  
  
• Schlingmann vänder de nya moderaterna ryggen och går tillbaks till Lundgrenepoken. Det "nya stuket" med sosseprägel man vann valet på är som bortblåst. Åter är tesen att skatter driver folk och kapital ut ur landet.
  
  
• Schlingmann betonar noga att skatternas återställande till rimliga nivåer (det han betecknar som "skattechock") ger 5 miljarder men har ingen siffra på "en massa utgifter". Därmed faller hans teori om att förslagen skulle ge "knäckta statsfinanser och krav på nedskärningar..." I själva verket är det just det som har blivit resultatet av Schlingmanns egen politik.
  
  
• Självklart tycker PS sig se splittring i det röd-gröna blocket. Att samma partier gemensamt har presterat åtskilligt fler budgetöverenskommelser än de borgerliga i skapt regeringsinnehav förträngs. Förstås.

Schlingmann avslutar med de moderata motsatsparen där verkligheten är precis tvärt om mot vad han tänkt sig. Det är hans egen regering som ärvt överskott och förvandlat det till underskott. Det är hans egen moderatledda regering som nu driver bidragsberoendet i taket och arbetslösheten till rekordhöjder. Det är hans egna moderater som prioriterar sänkta skatter för dem som tjänar mest och samtidigt accepterar 1000 lärarvarsel, hundratals uppsägningar i vården, en utveckling som bara fortsätter medan regeringen sitter passiv.

Kanske kunde Mona och Thomas ha skrivit ett separat inlägg om jobb och ett annat om skatter. Då kanske jobbförslagen hade fått bättre uppmärksamhet också hos bloggare. Men jag tror mig förstå varför det blev en artikel om båda: jobb och välfärd hänger intimt ihop med hur vi betalar den. Skatt efter bärkraft är en viktig princip att återupprätta. Ekonomiskt moras slår alltid hårdast mot de svagaste. Krisens bördor måste delas av alla, inte bara av arbetslösa och sjuka. Om detta har Per Schlingmann inte ett knyst att säga.

Mer i Aftonbladet.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, jobbävning, arbetslöshet, fredrik reinfeldt, utanförskap, jobben, regeringen, alliansen, socialdemokraterna, mona sahlin, förmögenhetsskatt, skatter, rättvisa