Kniven mot strupen på löntagarna

Det kan förstås vara en tillfällighet. Men dagen då antal varsel når nya rekordnivåer , nyheten om 1000 varslade lärare briserar, arbetslösheten upp till 4,7 procent, så har också förhandlingarna mellan LO och Svenskt näringsliv om ett nytt huvudavtal ha spruckit. (Svd och Dn). Det verkar vara kraven från arbetsgivarna om försämrad konflikträtt och uppluckring av anställningsskyddet som orsakade haveriet. Det kommer veckan efter att IF Metall sett sig tvingade att gå med på avtal som kan beskrivas som sänkta löner och det i en tid då den moderatledda regeringen har försämrat a-kassan för dem som åker ut från arbetsmarknaden.

En internationell lågkonjunktur, ja. Men en mycket gammal strategi för att pressa tillbaka löntagarna. Det har sällan fungerat i Sverige. Den avgörande faktorn är att det nu finns en regering som tillämpar ett beställar-utförar-koncept i regerandet där näringslivet tillhör den förstnämnda gruppen. Sven-Erik Österberg (s) beskriver det klockrent som att regeringen har satt löntagarna och facket i en tryckkammare. Helt plötsligt blir det så tydligt varför arbetarrörelsen alltid har betonat hur viktigt det är med facklig-politisk samverkan. När den spricker eller försvåras av en borgerlig politik sätts knivseggen direkt mot löntagarnas strupar.
Möjligen reagerar väljarna nu i dagens mätning med att ge minskat stöd för moderaterna och större ledning för vänsterblocket. Påpassligt av Lo-distriktet i Norrbotten att varsla regeringen om uppsägning.

Sjölander, Knuff,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, jobbpolitik, arbetslöshet, LO, svenskt näringsliv, arbetsmarknad, jobbkris, välfärdskris