måndag 9 mars 2009

Kliniskt rent från jobbpolitik

Lyssnade på webbsändningen av dagens riksdagsdebatt om jobbkrisen. Det var en otroligt mekanisk finansminister som läste upp interpellationssvaret. Den nu ganska åldersstigna ramsan upprepas: världen i övrigt är i kris. Vi gör vad vi kan. Sänkta skatter ger fler jobb. Östros påminde om att konjunkturinstitutet spår 150 000 färre jobb. BNP minskar. Arbetslösheten ökar. Och självklart påminde Östros om att den regering som faktiskt gick till val på jobben nu har huvudbudskapet att arbetslösheten inte kan göras något åt.

En huvudkritik från Östros var att regeringen och Anders Borg inte förberett för kris. Tidigare har regeringar sett till att ha överskott i finanserna för att kunna möta sämre tider. Under Borgs tid som finansminister har överskott blivit underskott. Samtidigt har den med mycket god ekonomi fått kraftigt sänkta skatter medan pensionären fått 68 kronor.

Jag tycker mig plötsligt ha hört något annat från regeringen ganska nyligen. Får upp Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring från september:
Steg för steg återupprättar vi nu arbetets värde för landets lärare, metallarbetare, sjuksköterskor och alla andra som arbetar. Steg för steg lägger vi med våra reformer grund för att fler människor kan gå från utanförskap till eget arbete.
Med Borgs vägran att avsätta mer pengar till kommuner och landsting lär statsministerns löfte från september svikas ganska snabbt. Vad gäller Metallarbetarna är sveket redan ett tragiskt faktum.

Intressan
t? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Den nuvarande regeringens politik skräller sannerligen mer och mer ihåligt.

Alla tusentals och åter tusentals som har arbetat och betalat a-kassa ett helt yrkesliv får nu förbereda sig på att den trygghet de trodde sig ha i själva verket endast omfattar 300 dagars a-kassa.

Efter 300 dagar är de arbetslösa nämligen utstämplade.

Vad ska de då ta sig till - om det fortfarande är ekonomisk kris och lågkonjunktur?

De som tvingas leva på a-kassa kommer förvisso också att bli chockade när de får erfara att a-kassans regelverk är så strikt att det snarare är ett hinder för människor som försöker hitta en försörjning än en hjälp.

De som blir beroende av a-kassa bör ställa in sig på att a-kassans regelsystem innebär ett liv som är så hårt kontrollerat och ingärdat så att det kan liknas vid att leva med fotboja.

Peter Andersson sa...

helena
Håller med dig. Egen erfarenhet är i och för sig bara två utbetalningar av a-kassan, med förra regeringens regler. Men det räckte för att uppleva det du beskriver som "fotboja".

Peter